lördag 31 augusti 2019

13 easter eggs jag älskar i Shrek



Igår såg jag filmerna Shrek 2 och Shrek 1 (ja, i den ordningen) för första gången på flera år. Visst har jag sett dessa filmer otroligt många gånger under min livstid, men inte sen jag var i yngre tonåren sist. Under denna återvistelse till två filmer jag älskar med hela mitt hjärta, upptäckte jag ytterligare ungefär hundra anledningar till att älska dem. Bland dem fanns dessa tretton easter eggs. 


Mot slutet av film nummer två återskapar Mästerkatten den mest kända scenen från Flashdance. Och det är såklart underbart. 


När Pinocchio och gänget ska rädda Shrek, Åsnan och Mästerkatten i film nummer två, så tar de inspiration från Mission Impossible, både med hur Pinocchio kastas ner såväl som med användandet av den klassiska Mission Impossible musiken. 
  

När Shrek och Fiona gifter sig får vi se Shrek av misstag kasta upp ringen i luften, för att sedan bevittna den landa på Fionas ring precis som härskarringen landade på Frodos finger i Sagan om Ringen. Även denna ringen råkar dessutom ha en glödande inskription. 


Detta återskapande ser vi i många filmer, men det är lika underbart ändå när Fiona och Shrek delar en romantisk kyss i stil av Peter Parker och Mary Jane i Spider-man


I första filmen får vi se Fiona slå ner ett gäng Robin Hood-liknande karaktärer. En av hennes snygga moves har tagit inspiration från The Matrix.


Den gigantiska pepparkakan vi får träffa på i Shrek 2, beger sig ut för förstörelse över Far Far Away, precis som Marshmallow-mannen gjorde i Ghostbusters.


Mästerkatten i stövlar imiterade Indiana Jones när han fångar upp sin hatt i sista minuten i Shrek 2


När Shrek och Åsnan för första gången träffar på Mästerkatten i stövlar, klättrar katten in i Shreks tröja för att sedan bryta sig ut precis som en utomjording bröt sig ut ur John Hurt's bröst i filmen Alien


När vi ändå talar om Mästerkatten. Är inte hans signatur väldigt lik den Zorro brukar lämna bakom sig? Kanske är det en hint om att det är 1998 års Zorro själv som gör rösten till honom i originalversionen av Shrek


Middagsscenen i Shrek 2 sänder ut väldigt stora Rocky Horror-vibbar, eller hur? 


Vi älskade att se Draken äta upp Lord Farquaad i slutet av första Shrek-filmen, precis som en T-Rex åt upp Donald Gennaro i Jurassic Park


Shrek citerade Babe väldigt fint i första filmen när han säger "That'll do, Donkey, That'll do" efter att ha lyckats korsa över en instabil bro. Och på tal om bron, så gick den sönder precis på samma sätt som bron i den andra Indiana Jones-filmen. 


Ganska stora detaljer som jag älskar idag men aldrig riktigt noterade som barn, är hur Far Far Away är utformat efter Hollywood. Största detaljen är givetvis skylten Far Far Away som bortsett från namnet i sig, är en ren kopia av den kända Hollywood-skylten. Utöver detta så kan vi se Hollywood Hills-liknande berg i bakgrunden, och dessutom är varenda liten butik i staden en kopia av något som existerar i verkligheten. Några exempel jag noterade är Starbucks och Burger King. 

Detta är långt ifrån alla Easter Eggs i de första två Shrek filmerna, men det är åtminstone mina favoriter. 

måndag 26 augusti 2019

Once Upon a Time ...in Hollywood (2019)

Jag har nu sett Once Upon a Time in Hollywood två gånger på bio, och det kan jag säga direkt att det behövdes för att jag skulle kunna bilda en ordentlig uppfattning av filmen. 

Once Upon a Time in Hollywood är Quentin Tarantino's nionde film (åtminstone om man frågar honom själv), och ryktet säger att detta blir hans näst sista film då målet verkar vara tio filmer på siffran. Som den respekterade och älskade regissör han blivit de senaste tjugofem åren, var det givet att Once Upon a Time in Hollywood skulle bli en av årets mest eftertraktade filmer. Men Tarantinos hedrade plats i filmhistorien kan också vara en påverkan till hur hans filmer tas emot kritiskt. Låt oss djupdyka in i hans nyaste film för att avgöra hur bra den faktiskt är.

Om vi på bästa sätt ska kunna klargöra hur handlingen i filmen egentligen ser ut, så är det nog bäst att fokusera på karaktärerna och deras respektive roller i filmen. I fokus har vi den avdankade skådespelaren Rick Dalton (Leonardo DiCaprio) och hans stuntman och närmaste vän Cliff Booth (Brad Pitt). Detta fiktiva tvåmansteam bär upp större delen av filmen, medan vi runtomkring även får träffa på stora Hollywood ansikten så som Sharon Tate, Roman Polanski, Steve McQueen och Bruce Lee. För att få ut så mycket som möjligt av denna film så är det bra att ha någorlunda koll på dessa människor - vilka de var och hur deras livsöden såg ut, främst när det kommer till Sharon Tate. Detta eftersom Dalton och Booth's berättelseark påverkas av dessa verkliga händelser trots att filmen aldrig riktigt förklarar det som faktiskt hände. 

Det finns mycket att säga om Once Upon a Time in Hollywood och jag ska göra så gott jag kan för att analysera filmen ur min egen synvinkel utan att avslöja något som förstör filmen för dig som inte redan sett den. Först och främst kan jag garantera att dina egna förväntningar kommer ha otroligt stor påverkan på hur du uppfattar filmen och om du blir missnöjd eller inte. Once Upon a Time in Hollywood skiljer sig på många sätt från Tarantinos andra filmer, och därför är det inte rätt att gå in i biosalongen och förvänta sig en ny Inglorious Basterds, eller en ny Pulp Fiction. Alla jag har pratat med som jämför med dessa filmer, har blivit besvikna. Medan den mer öppensinnade tittaren har älskat Once Upon a Time in Hollywood för allt vad den är. 

Detta är en långsam film på två timmar och fyrtio minuter. Det är ganska långt och det är inte jättemycket som händer. Men personligen blev jag aldrig uttråkad. Varför? För att replikerna och karaktärerna som uttalar dem, verkligen drar in dig och aldrig riktigt släpper taget. För att skådespelarna lever in i sina roller på ett helt fantastiskt vis. Men vad hade vi egentligen annars kunnat förvänta oss från talanger så som Leonardo DiCaprio, Brad Pitt och Margot Robbie? Det är en karaktärsdriven dramafilm vars handling upplevs som ganska mållös, vilket för mig sänker betyget trots att jag förstår att detta var poängen och alltså inte är en olyckad brist i manuset. En film där karaktärernas enkla vardag står i fokus är absolut ett koncept som kan fungera, men då hade jag hellre kortat ner filmen och skippat vissa scener. Med det sagt älskar jag ändå mycket av det vi fick, och ett flertal scener är filmhistoria som sent kommer glömmas. Och även om Once Upon a Time in Hollywood huvudsakligen är en dramafilm, så är den också vid tillfällen en hysteriskt rolig komedi. Ett bra exempel på detta, är filmens storslagna avslut.

En av filmens absolut starkaste egenskaper, är hur bra gjorda många specifika scener blev, och detta kompletteras så fantastiskt bra av skådepelarnas prestationer. I många recensioner framhävs det att Cliff Booth är en av Brad Pitts bästa rolltolkningar, och till det säger jag bara... ursäkta? Brad Pitt är bra, och visst gör han ett bra jobb med det han har att gå på. Men vem den stora stjärnan i denna film är, finns ingen tvekan om ifall du frågar mig - det är ju givetvis Leonardo DiCaprio och hans rolltolkning av Rick Dalton, som i sin tur står bakom rollen av karaktärer så som Jake Cahill, Caleb DeCoteau och ett flertal andra film- och tv-karaktärer. Flera av hans scener är oscarsvärdiga om du frågar mig, och jag hoppas verkligen att fler än jag kan se det. 

Det är tydligt att Once Upon a Time in Hollywood är Quentin Tarantino's stora kärleksbrev till filmindustrin och Hollywood's glamourdagar. Miljön och varenda detalj i kläder, musik och bakgrund känns äkta för 60-talets Los Angeles. Tarantino's nya rulle är en film jag inte skulle rekommendera till alla, men samtidigt vet jag att rätt person kommer älska allt vad denna film har att erbjuda. Så varför inte se filmen för att ta reda på om det är du som är rätt person? 



fredag 23 augusti 2019

Kändisprat ● Leonardo DiCaprio


Tänkte starta en ny tråd, ni vet sådana där enkla inlägg som följer en viss mall eftersom jag ibland bara inte har några bra idéer alls över vad jag vill skriva om. Så varför inte då prata om kändisar och människorna bakom filmerna? Först ut är en av mina favoritskådespelare, men snart kommer jag även skriva om allt ifrån regissörer till filmkompositörer.

Varför jag gillar skådespelaren: Har alltid älskat Leonardo DiCaprio, jag tror knappast jag är den enda. Han har enorm talang samtidigt som han verkar vara en väldigt bra och omtyckt person.

Bästa film: Otroligt svårt när det kommer till DiCaprio, men jag måste nog säga Titanic. Tycker den är helt makalöst bra. Inception kommer nära.

Första film jag såg: Skulle faktiskt tro att det är The Man In The Iron Mask (1998). Antingen den, eller kanske möjligtvis Gilbert Grape (1993). Är osäker.

Senaste film jag såg: Once Upon a Time in Hollywood. Kommer en recension när jag sett den en andra gång, vilket troligtvis blir till helgen.

Roligaste film: Django Unchained.

Sorgligaste film: Titanic, duh.

Mest spännande film: Åh, många. Men Shutter Island tycker jag är extremt spännande. Så får nog säga den.

Guilty Pleasure: The Man In The Iron Mask, definitivt! Inte särskilt bra men jag älskar den eftersom jag älskar de tre musketörerna, och jag älskade denna versionen av berättelsen som liten.

Bästa skådespelarprestation: Django Unchained! Så jäkla bra! Glömmer aldrig scenen när han konfronterar Schultz's och Django's anledningar till att vilja köpa Broomhilda.

Tre personliga favoriter: Titanic, Gilbert Grape och Catch Me If You Can. Och ungefär alla andra också...

Sämsta film: Jag skämtar inte när jag säger att jag inte har sett en enda dålig film med Leonardo DiCaprio! Men den sämsta är väl Man In The Iron Mask (även om jag personligen älskar den).

Inte sett än men vill se: Har aldrig sett hela The Wolf of Wall Street, så jag säger den.

tisdag 20 augusti 2019

11 frågor ● The 100

11 frågor om mina favoriter // Läs om fler av mina favoriter under denna kategori.

1. Hur skulle du kortfattat beskriva serien?
Hundra ungdomsbrottslingar från en rymdstation blir tillbaka skickade till jorden, sjuttio år efter att en kärnvapenkatastrof förstört planeten. Spännande, mörk och risktagande. 

2. Vad är det bästa med serien?
Karaktärerna och deras relationer, definitivt. Många av karaktärerna utvecklas enormt mycket genom seriens gång, och det är en fantastisk resa att få följa dem och se de förändras. Något annat som absolut kan räknas in som en av seriens absolut starkaste sidor, är hur feministisk den är. Visst finns det flera bra manliga karaktärer, men det är ändå seriens alla starka kvinnor som lyfter serien, och jag älskar det. Att se fler kvinnor i ledarroller än män, det är något som är väldigt unikt tyvärr och därför uppskattar jag det otroligt mycket i denna serie.

3. Vad är det sämsta med serien?
Det absolut sämsta med The 100 är hur serien, framförallt under första säsongen, fokuserar väldigt mycket på melodramatiskt tonårsdrama. Jag älskar verkligen allt runtomkring - all action, spänning och krigsdrama, men alla kärleksrelationer hit och dit känns som att de hör hemma i en såpopera. Triangeldramat mellan Clarke, Finn och Raven? Urgh. Tröttnade väldigt fort på detta, så det är väldigt skönt att serien tog ett kliv ifrån allt sånt under senare säsonger och kunde därav istället fokusera mer på kriget mellan rymdfolket och the grounders, samt vänskapsrelationerna inom gruppen. Älskar dock hur triangeldramat resulterade i en äkta vänskap mellan Clarke och Raven. Något annat jag inte älskar med The 100 är att manuset kan kännas ologisk ibland, och ofta känns allting dessutom väldigt snabbspolat. Serien är fantastiskt bra på att hålla ett högt tempo, men ibland kan det nästan bli så högt att de hoppar över viktiga delar, så som att viktiga händelser händer off-screen. 

4. Vilken karaktär är din favorit?
En otroligt svår fråga när det kommer till The 100 då jag älskat olika karaktärer vid olika tillfällen i serien. De två som alltid varit mina favoriter, är Clarke och Bellamy. Sedan så älskar jag även Octavias storyline, även om jag inte alltid älskat henne som person. Men hennes utveckling från början till slut har verkligen varit fascinerande att få ta del av. En annan mindre karaktär som varit en stor favorit de senare säsongerna, är Murphy. Men säsong ett visade honom kanske inte i sitt bästa ljus.

5. Finns det någon replik från serien som du kan citera utantill? 
(1) "If I'm on that list, you're on that list." Lite som "you jump, I jump"-titanic style och jag älskar det. Men eftersom jag inte bara kan nöja mig med en så kommer här några fler. (2) "For all it's faults, the earth is really beautiful." (3) "Who we are and who we need to be to survive, are very different things." (4) "I told you my life ended the day you were born. The truth is, it didn't start until then." (5) "May we meet again." (6) Sist men inte minst, en replik Octavia uttalade i säsong fem vilket jag minns väl eftersom Monty mot slutet lyckades motbevisa detta påstående. "The farmers won't save the world, Monty. The warrior's will."

6. Finns det någon relation i serien som du gillar extra mycket?
Finns många, men det självklara valet här är absolut vänskapen mellan Clarke och Bellamy. Att de gick från att avsky varandra, till att verkligen respektera och lita på varandra har varit en av de största höjdpunkterna genom seriens gång. 

7. Finns det någon specifik scen som du aldrig glömmer?
Det finns många häftiga scener från serien. Den första jag kan minnas att jag verkligen älskade, var återföreningen mellan Clarke och Bellamy i början av säsong två. En stor kram följt av Octavia-kommentaren "Now there's something I thought I'd never see". Det var första gången man på riktigt insåg hur mycket de betyder för varandra. Den senaste scenen jag minns att jag verkligen älskade, var i säsong fem när Octavia skapar Wonkru genom att döda alla som motsätter henne medan hon upprepande gånger uttalar orden "You are Wonkru or you are the enemy of Wonkru. Choose". Tyckte den scenen var otroligt mäktig.

8. Har du någon favoritmusik från serien?
Kan inte minnas några jättestora musikaliskt vackra scener, men den jag kommer att tänka på i första hand är scenen när Clarke ger sig av och pratar med Bellamy om att hon inte tänker stanna med dem längre. Detta var nog i säsongsavslutningen av säsong två skulle jag tro, men kan ha fel. Knocking on heaven's door spelades medan hon sa adjö till honom, följt av orden "May we meet again". Kan bero på att jag avgudar den låten också, haha. Älskar alltid när den spelas upp i bakgrunden i både film och tv. Vilket den gör ganska ofta, så det är nästan konstigt att den inte är uttjatad än.

9. Har du någonsin gråtit till serien? 
Jag har sett en säsong åt gången, enda sedan första säsongen släpptes och därför har jag svårt att minnas tillbaka till de tidiga åren. Men det var inte länge sedan jag såg klart femte säsongen, och där blev jag faktiskt tårögd i sista avsnittet, när en viss karaktär tog farväl på ett väldigt vackert sätt. 

10. Vad tyckte du om slutet, och om det är en pågående serie - hur vill du att det ska sluta?
The 100 är ännu en pågående serie och vad jag kan se på IMDB så kommer det släppas åtminstone sju säsonger totalt, möjligtvis ännu fler i framtiden. Så länge serien fortsätter vara så bra som jag upplever att den är nu, så är jag nöjd med många säsonger trots att jag vanligtvis brukar tycka att det brukar vara lagom för tv-serier att sluta efter tre-fyra säsonger. Hur jag vill att det ska sluta är svårt att svara på eftersom det kan hinna hända väldigt mycket innan dess, men huvudsaken är väl att alla våra karaktärer får vara lyckliga. Personligen älskar jag storslagna slut, och ett storslaget slut brukar ofta innebära fina och välgjorda dödsfall av älskade karaktärer, men i detta fallet hoppas jag nog faktiskt att alla de största karaktärerna får överleva och verkligen får ett riktigt fint avslut. Helst skulle jag se att de kan återvända till jorden och bygga upp samhället igen, men just nu ser det väl inte jätte ljust ut för ett sådant slut. Jag hoppas också att Octavia hittar tillbaka till sin mänsklighet, och att hon och Bellamy lyckas hitta förlåtelsen som krävs för att återfinna den kärlek de en gång hade. Trots att jag älskar vänskapen mellan Clarke och Bellamy så hade jag faktiskt gärna sett att dessa två höll ihop och eventuellt till och med bildar familj. Clarke är en fantastisk mamma och Bellamy hade blivit en fantastisk pappa. Och det går ju inte att komma ifrån hur fantastiskt dessa två funkar ihop. Att manusförfattarna väljer att sätta ihop Clarke och Bellamy som ett par känns inte jätte nödvändigt, men det är ändå någonting som hade varit roligt att se. 

11. Slutligen, varför är denna serie så speciell just för dig? 
Jag har alltid älskat dystopiska berättelser. Spännande berättelser. Science fiction. Manusförfattare som inte är rädda för att ta död på stora karaktärer, såväl som att visa att även de goda karaktärerna kan göra stora misstag och påverkas negativt av den brutala värld de lever i. Problemet med många serier, som också gör att jag tröttnar innan jag tagit mig förbi två säsonger, är att karaktärerna alltid stannar på samma ställe. Detta är inte fallet i The 100. Ingen karaktär är samma person som de var i säsong ett, och jag älskar det. De utvecklas hela tiden, för varje säsong och kanske till och med varje avsnitt. På samma sätt utvecklas relationerna, som alltid är en viktig del av varenda serie man ser. Utan starka karaktärer och starka relationer finns det ingenting att bry sig om. Tack vare detta, blir The 100 en serie som sällan lämnar mig uttråkad.

onsdag 14 augusti 2019

Jag rankar de svenska streamingsajterna

Eftersom det kan vara väldigt svårt att veta i förväg vilken svensk streaming-sajt man borde välja när det finns så många, så kan det vara skönt att få en inblick i alla utan att behöva slösa varken pengar eller särskilt mycket tid. Därför har jag här sammanställt en lista där jag delvis rankar mina personliga favoriter bland de svenska streamingsajterna, men också där jag försöker ta reda på vilken av dessa sajter som passar bäst beroende på ändamål.

1. Netflix
Pris: 109 kr/månad (standardabonnemang)
Starkaste egenskap: Släpps nya filmer och serier varje vecka.
Sämsta egenskap: Finns väldigt mycket skit på Netflix.
Populära serier: Orange Is The New Black, Stranger Things, Jessica Jones.
Populära filmer: To All The Boys I've Loved Before, Star Wars: The Last Jedi, Spider-man: Homecoming.
På en stark första plats för mig, hittar vi Netflix. Underbara, fantastiska Netflix. Min bästa vän, min själsfrände. Netflix skulle jag definitivt säga, är det mest populära stället att titta på både film och serier på. Priset ligger mellan 89-139 kr/månad beroende på vilket abonnemang du skriver upp dig på. För denna summa får du tillgång till ett enormt utbud av både filmer och serier. Utbudet är otroligt blandat då Netflix både har egenproducerade filmer och serier, men också massvis med titlar som är inköpta. Allt ifrån fantastiska klassiska filmer, till halvdana B-filmer. Allt ifrån moderna och välproducerade tv-serier, till gamla serier från 60-talet. Oavsett vad du är ute efter, så kan jag garantera att du kommer hitta det på Netflix. Är du ute efter ett säkert val som är värt pengarna - välj Netflix.

2. HBO Nordic
Pris: 99 kr/månad
Starkaste egenskap: Fantastiska kvalitetsserier, däribland många bra maratonserier.
Sämsta egenskap: Utbudet är ganska litet och uppdateras sällan.
Populära serier: Game of Thrones, The Handmaid's Tale, The Sopranos.
Populära filmer: The Wolf of Wall Street, Inglorious Basterds, The Imitation Game.
På andra plats, som ändå lyckas hamna ganska långt bakom Netflix, sätter jag HBO Nordic. Detta är en streamingsajt som går väldigt mycket fram och tillbaka för mig, beroende på vad jag vill titta på. Utbudet är inte jättestort, men de titlar som faktiskt finns på HBO, de brukar vara riktigt bra. Främst satsar HBO på tv-serier och mini-serier, men det finns även några högkvalitativa filmer som är värda att se via denna streamingsajt. Tyvärr måste jag dock säga att HBO idag inte är vad den en gång var. Det senaste året har det börjat komma allt mer skräp på HBO, och därav litar jag inte helt längre på HBO-stämpeln som förr brukade vara en tillräcklig anledning till att se en serie.

3. Prime Video
Pris: 30 kr/månad under första 6 månaderna, därefter 60 kr/månad.
Starkaste egenskap: Både riktigt billigt och med ett ständigt växande utbud, däribland filmer som är svåra att hitta någon annanstans än hos Prime Video.
Sämsta egenskap: Innehåller otroligt mycket dåligt gjorda filmer och dokumentärer som ofta ligger och blockerar de bättre titlarna.
Populära serier: The Marvelous Mrs. Maisel, The Man In The High Castle, American Gods.
Populära filmer: Fantastic Mr. Fox, Raiders of the Lost Ark, Beautiful Boy.
Näst efter Netflix skulle jag absolut säga att Prime Video är den streamingsajt som är mest värd pengarna. Prime är nämligen extremt billig, trots att den erbjuder allt större och bättre innehåll för varje dag som går. Prime's bästa serier är de egenproducerade serierna, och dessa är riktigt kvalitativt bra såväl som underhållande att titta på. Det finns även många andra serier som inte lätt kan hittas på andra sajter - några exempel är This Is Us, Hawaii Five-0, Psych, Covert Affairs, Downton Abbey, 2 1/2 Men, Freaks and Geeks, Dawson's Creek, Married With Children och The Nanny. Och detta är bara några. Med andra ord är Prime absolut ett bra val för dig som vill ha mycket att välja mellan, till ett väldigt bra pris.

4. Viaplay
Pris: 109 kr/månad. Mer om sport önskas.
Starkaste egenskap: Många bra och nyare filmer samt aktuella serier som släpper avsnitt varje vecka. Erbjuder även många svenska titlar.
Sämsta egenskap: Uppdateras sällan.
Populära serier: Preacher, Outlander, Animal Kingdom.
Populära filmer: BlacKkKlansman, Venom, Kingsman: The Golden Circle.
Viaplay är egentligen inte en streamingsajt som jag använder jättemycket. Vore det inte för familjeabonnemanget så är det till och med tveksamt till om jag hade haft kvar den. Men det finns vissa serier som jag följer genom Viaplay (däribland Outlander), och det är även streamingsajten jag i första hand söker upp om jag är sugen på att se någon ny och riktigt bra film. Den har absolut sina fördelar, men tyvärr upplever jag personligen inte att utbudet är tillräckligt stort för att jag ska känna att det är värt 109 kronor i månaden. Jag använder den helt enkelt inte tillräckligt mycket.

5. C-More
Pris: Från 109 kr/månad exkl. sport.
Starkaste egenskap: Många storfilmer till hög kvalitet samt många svenska filmer och serier. Erbjuder även en hel del reality- och underhållningsserier.
Sämsta egenskap: Litet utbud, ytterst sällan uppdatering i utbudet sker mer än någon ynka titel då och då.
Populära serier: Badhotellet, Peaky Blinders, Bachelorette.
Populära filmer: Baywatch, Fast and Furios 8, Den blomstertid nu kommer.
C-More har aldrig varit en favorit hos mig. Hade aldrig betalat 109 kr/månad, men använder det vid enstaka tillfällen genom familjekontot. Jag tror att C-More är mest värt för den tittare som även vill ha tillgång till massvis av sport, men då är det även ett dyrare pris som gäller. Förövrigt passar C-More bra till dig som älskar svenska filmer och serier, reality samt underhållningsserier så som exempelvis Så mycket bättre, Love Island, Postkodmiljonären och Bachelorette. Med det sagt har C-More såklart sina guldkorn - exempelvis är det på C-More som jag följer Peaky Blinders där avsnitten släpps först. C-More är även ett bra val under de kvällar då du är sugen på en stjärnspäckad och riktigt spännande actionrulle.

Detta är de fem streamingsajter som jag själv testat av de som är tillgängliga i Sverige. Jag hoppas att detta inlägg hjälpte dig som står i valet och kvalet om vilken sajt som passar dina behov bäst.

måndag 12 augusti 2019

The Boys ● Säsong 1


Helgens lilla maratontitt blev The Boys, en Prime Original serie som visar den mörka sidan av en värld full av superhjältar. Seriens slogan lyder "Never meet your heroes", och denna mening kunde inte stämma in bättre på The Boys


Baserad på serietidningen The Boys, skriven av Garth Ennis och illustrerad av Darick Robertson, följer denna nysläppta fantasy serie The Seven, en grupp världskända superhjältar vars närvaro försäkrar kriminalitetens minskning såväl som de civilas säkerhet. Det är i alla fall vad resten av världen tror. När den unga kvinnan Annie blir antagen som ny medlem i The Seven, går hennes högsta dröm i uppfyllelse. Hon får chansen att hjälpa människor i fara, och hon får chans att träffa sina stora hjältar. Men hon inser snart att drömmen inte var så perfekt som den verkade. Samtidigt får vi träffa Hughie, en  ung kille som blir involverad i en motståndsrörelse som försöker avslöja vilka typer av människor superhjältarna i The Seven faktiskt är. 


The Boys är en riktigt intressant serie, på så många sätt. Främst eftersom serien praktiskt taget är motsatsen till filmer som exempelvis Avengers och Justice League. Man kanske till och med skulle kunna kalla detta en satir på filmer som Avengers och Justice League. Istället för att hjältarna är lika godhjärtade, smarta och osjälviska som de är starka, är de människor. Människor som bryr sig mer om sig själva och sitt eget image, än att rädda världen. Styrda av företag som tjänar pengar på dem. Och på så sätt blir världens sju mest kända superhjältar, ett vapen mer än något annat. 

The Boys kan vi faktiskt se ganska många igenkännbara ansikten. Vi har Karl Urban, känd från bl.a. Sagan om Ringen och Star Trek. Vi har även Anthony Starr (Banshee), Dominique McElligott (Hell on Wheels), Chase Crawford (Gossip Girl), Jack Quaid (Vinyl) Erin Moriarty (Jessica Jones), Karen Fukuhara (Suicide Squad) Elizabeth Shue (Leaving Las Vegas) och Simon Pegg (Mission Impossible) såväl som gästframträdanden av bl.a. Seth Rogen och Jimmy Fallon. Serien är dessutom skapad av Eric Kripke (Supernatural) med hjälp från både Seth Rogen och Evan Goldberg. 


De olika karaktärerna, goda som onda och alla däremellan, bidrar mycket till varför serien blir så bra som den är. Vi har Annie January (Erin Moriarty) som ger oss en realistisk inblick på hur man ska hantera utpressning och förtryck ur en feministisk synvinkel. Vi har Hughie Campbell (Jack Quaid), en godhjärtad själ som måste lära sig anpassa sina moraliska värderingar efter de hot han står inför. Vi har Billy Butcher (Karl Urban), en man vars ilska och begäran efter hämnd är vad som driver honom framåt. På andra sidan har vi Homelander (Anthony Starr), en karaktär som en gång beskrivits som den perfekta avkomman av Superman och Captain America om han hade blivit uppfostrad av Lex Luthor. Den beskrivningen tycker jag passar ganska perfekt in på Starr's känslokalla Homelander. Säsongen driver honom närmre och nämre ondskan, och det är underbart att få bevittna. Homelander kan genom kommande säsonger bli en antagonist vi sent kommer glömma, och jag hoppas verkligen att vi får chansen att se honom utvecklas till den oövervinnliga versionen av Lex Luthor jag redan nu kan föreställa honom växa till. 

The Boys varnar i början av varje avsnitt, för sitt grova innehåll, och med god anledning. Denna serie är våldsam, blodig och innehåller en del naket såväl som sexuell våld, och det är bra att vara medveten om detta innan du börjar titta. Men har du inga problem med grova scener så kan jag garantera många underhållande timmar framför tv:n med The Boys, för detta är en serie som underhåller på alla sätt och vis. 


★★★


måndag 5 augusti 2019

Good Girls ● Säsong 2


Jag började nyligen titta på en serie som heter Good Girls, och nu har jag även sett klart andra säsongen som släpptes för inte alltför länge sedan. Läs min recension av första säsongen här. Läs inte min recension på andra säsongen om du inte sett samtliga avsnitt eftersom det kan förekomma spoilers. 


Good Girls' andra säsong består av tretton avsnitt, och fortsätter följa vännerna Beth, Annie och Ruby medan de alla tre faller djupare och djupare in i kriminaliteten. I huvudrollerna ser vi inga mindre än Christina Hendricks, Mae Whitman och Retta.

Precis som under första säsongen av denna fantastiska serie, har manuset bjudit på en perfekt mix av drama, komedi och het spänning. Detta är en serie som passar perfekt att maratonkolla eftersom man hela tiden känner det starka behovet av att se "bara ett avsnitt till". Kanske skulle jag nog säga att andra säsongen varit något mörkare än den första, och därav bjudit på mer allvar och mindre komedi. På ett bra sätt förstås. 


Främst har vi fått se karaktären Beth Boland i en roll som förändras allt mer för varje avsnitt. Hon fick under första säsongen ett smakprov på ett liv med lite mer spänning, och i andra säsongen vill hon ha mer. Trots att den brottsliga verksamheten tar över hennes liv allt mer, så är det alltid Beth vi hejar på. Inte polisen, och definitivt inte alla andra karaktärer som vill ha en del av kakan. Delvis beror det på att hon, trots sina gärningar, fortfarande har sin mänsklighet intakt. FBI-antagonisten menar på att Beth är en "hemsk människa som förtjänar att sitta i fängelse", men det är inte så vi ser det. Hon är bara en människa som blir erbjuden en förmögenhet när hon behöver det som mest, samtidigt som hon blir erbjuden ett större liv än det hon har som hemmafru, när hon behöver det som mest. 


Detta var definitivt Beth's säsong, men med det sagt så får jag ändå ge all ära till både Annie och Ruby för deras fantastiskt bidragande karaktärer. Under säsongen har Ruby genomgått en enorm stress i och med att hon slitits mellan att skydda sina vänner eller sin familj. Jag har full förståelse för hennes val genom säsongen, och hoppas innerligt på att allt löser sig för Ruby och hennes fantastiskt fina familj. Detsamma gäller givetvis för Annie som även hon genomgått mer än vad en så fin person som hon ska behöva. Precis som under förra säsongen så är Annie's relation till Sadie något av det bästa och finaste Good Girls har att erbjuda, och jag älskade att få se Sadie komma ut till sin mamma, och att få se Annie's fina svar var nog faktiskt den bästa scenen från hela säsongen om du frågar mig. Ett stort leende, följt av "I always wanted a boy". 


Som en hängiven TV Time-användare använder jag appen varje gång jag sett ett avsnitt för att se vad andra tycker om det specifika avsnittet jag just sett. Och något jag verkligen kan störa mig på, är hur många av kommentarerna som kretsar kring Rio. Rio som karaktär tycker jag är en fantastisk antagonist, för det är precis vad han är - en antagonist. Och ja, det är ganska tydligt att Rio och Beth har bildat ett starkt band, men denna seriens fans har verkligen en tendens att bara se det de vill se. Glöm för guds skull inte bort att han har gjort otroligt hemska gärningar, och är en allmänt dålig och skrämmande person! Jag älskar att se honom på skärmen, men inte på grund av att han är snygg eller för att jag vill se honom tillsammans med Beth - för tro mig, hon förtjänar bättre. Att se slutscenen av säsong två var otroligt empowering för Beth's karaktär och det finns ingen tvekan om att Rio förtjänade vad han fick - därför var detta ett fantastiskt bra avslut på säsongen. Med det sagt tvivlar jag dock inte på att vi kommer få återse Rio i säsong tre, och det kommer bli riktigt spännande att få se fortsättningen. 


Nu när säsongen är slut har jag dock lite frågor gällande luckor som inte riktigt fyllts i ordentligt. Framförallt - hela tvisten med Mary Pat's lögn om vad som hände med Boomer. Om kroppen de gömde inte tillhörde Boomer - hur kommer det sig då att hans telefon fanns där? Är det Mary Pat som fick tag på hans telefon innan han flydde från hennes trädgård, och sedan gömde den hos det andra liket? Känns som den mest rimliga förklaringen, men jag hade ändå velat få det bekräftat. Sedan vet jag att det fanns en del andra luckor i logiken som jag inte riktigt hängde med på, men helt ärligt så minns jag inte mer än detta. Jo, kanske möjligtvis då det faktum att Beth hela tiden låter Dean skylla alla deras problem på henne när hon av någon anledning inte ens tagit upp ämnet kring att han ljög om cancer. Varför fick vi inte nöjet av att se henne lämna honom för gott? Jag sa att hon förtjänar bättre än Rio, och detsamma gäller givetvis för Dean. Ingen av dessa grabbar är tillräckligt bra för Beth Boland, så är det bara.


En liten sak som jag känner att jag bara måste hylla denna serien för, det är valen av skådespelare. Inte bara för att de är fantastiska skådespelare som passar perfekt i sina roller, utan även för att det är första gången på länge som vi ser att samtliga kvinnliga roller i hela serien faktiskt är normalbyggda. Inte de där vältränade smala kropparna som alltid annars ska finnas där, i varenda amerikansk serie man ser på tv. Det är uppfriskande och det är ärligt. Och det gör det otroligt mycket lättare att relatera till karaktärerna. 

I det stora hela är andra säsongen av Good Girls väldigt bra, nästan lika bra som den första. Spänningen är konstant och karaktärerna är underbara att få följa. Många scener är dessutom helt makalöst ihopklippta och vissa sekvenser ville jag bara spola tillbaka för att få se igen. Good Girls är definitivt en serie som jag varmt kan rekommendera.

★★★