måndag 11 februari 2019

American Animals (2018)

En film jag sett fram emot att äntligen få se, är American Animals. Det finns två anledningar till varför detta är en film jag bestämt inte ville missa. Den ena heter Evan Peters och den andra kan vi kalla för min kärlek till heist-filmer. 

American Animals är en kriminaldrama film som baseras på den sanna historien om fyra unga killar som gav sig på att utföra en av de djärvaste konstkupperna i USA:s historia. Allt för att de upplever sina liv som trista och meningslösa. 

Jag måste säga att American Animals lyckades med att bli en underhållande film av många anledningar. Först och främst skulle jag vilja kalla den ganska unik då deras sätt att berätta denna sanna historien, även involverar de verkliga personernas berättande. På så sätt blir filmen något av en blandning mellan fiktion och dokumentär. Filmskaparna lyckades väldigt bra med att visa hur olika en och samma händelse kan framställas beroende på vem som berättar. På samma sätt som en händelse kan berättas olika beroende på hur lång period som gått mellan händelsen och berättandet. 

När det kommer till skådespelarna är jag imponerad. Jag har alltid vetat att Evan Peters har talang för skådespel, så att han skulle göra sin roll fantastiskt var inget som förvånade mig. Men jag blev väldigt positivt överraskad av resterande skådespelare, framförallt Blake Jenner som jag känner till men egentligen aldrig sett så mycket av tidigare.  


Trots att jag gillar hur spännande och realistiskt tung filmen blev, så saknar jag lite av den humor jag hade förväntat mig. Givetvis kan jag bara ha missuppfattat filmens anda när först jag hörde talas om den, men jag måste ändå säga att det är något som saknas - främst under första halvan av filmen. Helt ärligt så fick filmen inte min fulla koncentration förrän efter att halva filmen passerat, och det var inte förrän mot slutet som jag bytte ut mitt tidigt planerade tre-stjärnors omdöme till fyra stjärnor. Jag tror verkligen att filmen hade fått den där lilla extra dragningskraften om den hade bjudit på mer humor, samt mer av en gemenskap och större samspel mellan karaktärerna. När det kommer till det sistnämnda förstår jag dock att man vill framställa relationen mellan killarna med äkthet.

Jag skulle absolut säga att andra halvan av filmen blev den del jag njöt mest av, även om jag uppskattar allt som bygger upp till själva rånet. Nerverna var verkligen överallt och jag visste inte riktigt om jag skulle tycka synd om karaktärerna eller om det var bättre att tänka att de får skylla sig själva. Detta är verkligen en överväldigande film som bjuder in tittaren till en stressande men väldigt intressant resa. 
★★★


1 kommentar:

  1. Alltsååå... vill typ inte ens skriva detta, men jag är så mätt på Evan Peters. Vet inte varför, men det är någonting med honom som jag bara inte orkar mer med.

    SvaraRadera