måndag 4 juni 2018

Lite tankar om tredje säsongen av The 100



Observera att texten innehåller spoilers. 

Jag har väldigt länge varit väldigt anti att fortsätta titta på den här serien. Fråga mig inte varför för jag gillade säsong 2 (har jag för mig i alla fall), men hade nog mest hört rykten om att kommande säsonger skulle vara jätte dåliga och därför tappade jag helt enkelt suget totalt. Jag hade inga planer alls på att ta upp The 100 just nu, men jag hade inget annat att titta på och satte av en slump på tredje säsongens första avsnitt och därefter hade jag fortfarande inget att titta på, vilket slutade med att jag såg hela säsongen... Jag vet inte varför jag förklarar detta, av någon anledning känns det som om jag måste försvara mina anledningar till att titta på The 100. Vilket är jätte konstigt, förlåt mig. 

Hur som helst! Säsong två handlade om Mount Weather och slutade... ja, med en ganska häftig explosion kan man väl säga. The 100 är inte perfekt, och tredje säsongen har haft sina fördelar och sina nackdelar, men i det stora hela tycker jag ändå att det är en bra (vad jag gillar att kalla för) söndagsserie. Ni vet, en sån där serie som man inte behöver vara jätte uppmärksam på och ändå underhållas. Trots att detta är en händelserik dramaserie där situationerna förändras från en sekund till en annan, så lyckas jag ändå kunna sitta med telefonen några minuter och sedan snabbt kunna förstå ungefär vad som händer i serien. Och det är ganska skönt med sådana serier ibland.


Som vanligt har The 100 bjudit på mycket drama och spänning, och det är alltid positivt. Nackdelen för mig tidigare har väl varit att jag aldrig varit jätte kär i karaktärerna eller deras relationer. Men till min förvåning har jag gillat flera av de jag inte alls gillade i säsong 2, mycket bättre än tidigare. Ett exempel är Lexa, som vid sin död blivit nästintill en favorit för mig. Visst hade jag svårt för henne ibland, men för det mesta tyckte jag faktiskt att hon var en riktigt bra badass kvinnlig ledare. Och sådana finns det ju allt för få av! Kanske inte i The 100 iofs. Det är någonting som alltid varit väldigt bra med denna serie - att vi har många starka kvinnliga karaktärer. Tycker även hennes relation till Clarke har börjat kännas mycket mer genuin än vad den gjorde i förra säsongen. 

Clarke har varit en väldig fram och tillbaka-karaktär för mig. Ibland älskar jag henne, ibland avskyr jag henne. Men i säsong tre har jag nästan bara gillat henne, vilket såklart är positivt då hon är seriens största huvudkaraktär. Även Bellamy har varit en favorit sedan... ja, sedan han slutade vara ett douche i slutet av första säsongen. Vilket gjort mig lite sorgsen över hur han betett sig denna säsongen. Jag såg en kommentar på tv show time som så perfekt beskrev hur jag kände i princip varje avsnitt: "Bellamy, I love you but right now I hate you." Usch, jag tycker det var en väldigt konstigt väg att föra hans karaktär eftersom allt han gjort denna säsongen gått så starkt emot hur de byggt upp hans karaktär tidigare. Känns inte rimligt att han skulle bli så förblindad av Pike? Jag väntade hela tiden på att det skulle visa sig att han hade en plan, men nej. Inte bara Bellamy heller, utan även Monty och alla andra som följde med Pike. 




Problemet jag tidigare haft med denna serie, har varit att jag aldrig direkt gillat någon av de romantiska relationerna i serien. Den enda jag någonsin gillat har varit Bellamy/Clarke men dessa två har ju egentligen aldrig riktigt haft något annat än en vänskaplig relation (vilket visserligen kan debatteras efter vissa scener/repliker i serien). Men Lincoln har jag aldrig fastnat för, jag vet inte varför. Jag gillar Octavia men har aldrig fastnat för den relationen, så när Lincoln dog kunde jag inte varit mindre berörd. Som sagt har jag dock ändrat åsikt om Clarke/Lexa, så när Lexa dog tyckte jag ändå att det var väldigt synd. 

Raven är väl den enda nu som aldrig gör mig besviken. Hon är alltid lika rolig att följa, så det är skönt att vi åtminstone sluppit se henne dö. Även om hon visserligen inte haft en jätte hälsosam säsong. 

För att tala lite om allt med City of Light, så måste jag säga att det varit ett ganska ointressant hot. Eller? Åtminstone största delen av säsongen. Det var mest nu mot slutet som det började bli lite intressant, eftersom alla en efter en verkade fångas av Ali. 

Jag känner inte direkt att detta blev ett jätte sammanhängande inlägg, allt blev mest spridda tankar om säsongens händelser. Kort sagt gillade jag ändå säsongen för det mesta, även om vissa delar gjorde mig lite sömnig. Jaspers grinighetsperiod? Nej tack. Någon gång ska jag även se säsong fyra, och sedan den kommande femte säsongen. När återstår att se. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar