onsdag 28 februari 2018

Disney's allra bästa under åren 2000-2010



Veckans tema är 2000-talet och därför har jag bestämt mig för att skriva en liten lista om mina favoriter bland animerade Disney-filmer som kommit någon gång under år 2000 till 2010. Det finns givetvis andra som är bra också, men dessa är mina allra största favoriter. Filmerna står inte i någon specifik ordning. 



Monsters Inc (2001)
Min dvd-utgåva av denna film är nog en av de mest utslitna av alla filmer jag äger, tillsammans med nästkommande film på listan. Monsters Inc är ganska underbar, det går inte att hävda något annat. Mike och Sully = friendship goals. 


Hitta Nemo (2003)
Detta är garanterat filmen på listan som jag sett allra flest gånger, och kommer se allra flest gånger igen. Så bra! Det var en av mina absoluta favoritfilmer när jag var yngre och jag älskar i princip allt med den. 


Prinsessan och Grodan (2009)
Hur härlig är inte denna film? Jag älskar grundberättelsen om prinsessan och grodan och därav älskade jag såklart även denna filmversion. Humoristisk och vacker på samma gång, det vill säga den perfekta familjefilmen. 


Wall-E (2008)
Var inte Wall-E väldigt speciell när den kom? Jag blev förvånad och tyckte inte att den egentligen direkt kändes som en typisk Disneyfilm. Eller barnfilm för den delen, snarare tycker jag nog att den passar en lite äldre åldersgrupp. Denna film har jag faktiskt inte sett så många gånger, och skulle hemskt gärna vilja se den snart igen. 


Superhjältarna (2004)
Bästa superhjältefilmen, am I right? Hejdå Marvel, Superhjältarna 2 är på ingång. 


Atlantis: En Försvunnen Värld (2001) 
Jag har sådana starka barndomsminnen från denna filmen! Minns många scener både med värme och obehag, tyckte denna filmen var så bra samtidigt som jag tyckte den var lite läskig. 


Upp (2009)
Och den här pärlan är jag tvungen att nämna, så berörd jag blev första gången jag såg den! Ändå är det en film som är hur kul som helst. 

Vilken är din favorit bland Disney's animerade filmer som kom under åren 2000 till 2010? 

söndag 25 februari 2018

♪ Buena Sera Señorita ♪



Det här inlägget är dedikerat till alla de där fantastiska musikscenerna i tv-serier. Ni vet, en sån där scen där musiken skapar hela stämningen eller bara gör en redan bra scen, extra bra. Här är några av mina favoriter. 


A Message to You Rudy (Bates Motel)
I slutet av förra året var jag smått besatt av Bates Motel och jag vill minnas att det fanns en hel del riktigt bra musikscener genom alla dessa fem säsonger. Men den jag minns allra bäst, är en väldigt enkel egentligen, men som gjorde mig på så himla gott humör. Det är ingen hemlighet att jag avgudar Emma som karaktär, och scenen när hon tar emot Dylans marijuana och kör iväg med det i sin lilla bubbla medan låten A Message to you Rudy spelas, ah. Det var underbart.


Come Sail Away (Freaks and Geeks)
Kanske min favorit över alla andra på listan. Varför? För att låten Come Sail Away ungefär är min absoluta favoritlåt of all time (ja, bortsett från Dire Strait's Walk of Life då), och den här scenen är så vacker att jag tårar upp varenda gång jag ser den. Att bevittna Lindsay bara totalt skita i vad andra tycker och dansa med Eli, var så himla fint.


Nobody But Me (The Office US)
Det här var bara en så grymt bra start på säsong sju, that's all I have to say.


Buena Sera (Treme)
Det bara är något med denna scenen som jag verkligen älskar. Man får en bra överblick över samhället i Treme och alla karaktärerna, samtidigt som jag totalälskar den här låten vilket såklart alltid är ett plus för att göra en musikscen extra minnesvärd.


The Funeral (How I Met Your Mother)
Jag blev oerhört berörd första gången jag såg den här scenen. Jag hade inte hört låten innan och tyckte bara det blev så bra med just den låten, jag rös. En av de få avsnitten som var bra mot slutet av serien. 


Low Rider (Misfits)
Misfits är fantastisk och det här är inledningen till min favoritscen genom hela serien. Varför har du inte sett serien? Gör det nu! Scenen kommer från den första säsongsavslutningen, och det här avsnittet är så fantastiskt bra.


Wild World (Skins)
En väldigt förvånande scen måste jag säga, men jag älskar det ändå. Perfekt avslut på säsong ett. Och, jag älskar låten så that's that.


Homeward Bound (The Leftovers)
Det finns otroligt många bra musikscener i The Leftovers men en stor favorit hos mig är Homeward Bound-scenen. Jag älskar Simon & Garfunkel och det här är inte enda låten av dem som använts i serien, men eftersom scenen är så stark i sig så bidrar det såklart extra mycket till att göra detta till en helt oförglömlig scen.


You're Beautiful (Misfits)
En till Misfits scen. Mer berörande än den andra, men inte lika rolig. Hela den här scenen fick mig att inse att karaktärerna kanske inte var så elaka som man först trodde. Bara missförstådda och påverkade av sin omgivning och sina hårda liv.


You're The Inspiration (The Goldbergs)
Så otroligt mycket bra musik i The Goldbergs! Det är inte ofta jag hittar bra komediserier nu för tiden, men The Goldbergs överraskade mig verkligen positivt. Det finns många bra musikscener, men You're The Inspiration minns jag med värme. Jag hittar dessvärre inget klipp med scenen, så ni får nöja er med en bild.

Vilka är dina favoriter bland musikscener i tv-serier? 

lördag 17 februari 2018

Alla hjärtans dag specialen



Veckans tema är kärlek i samarbetet med FrökenTVFictionalEmSeriereflektionerKarinsUniversum och Seriedrottningen.

I onsdags var det alla hjärtans dag men dessvärre hann jag inte med att publicera veckans temainlägg tills dess. För att fira kärleksveckan samtidigt som jag får med temainlägget så kommer här mina bästa tips på filmer med romantiska förhållanden i fokus.


Vill du ha en typisk kärlekssaga så ska du välja The Princess Bride att titta på ikväll. Romansen är kanske inte jätte trovärdig, men vem bryr sig om det när det är härligt enkel kärlek vid första ögonkastet och dessutom en underhållning som aldrig tar slut.


Sen så har vi ju såklart alla möjliga filmer med Hugh Grant. Personliga favoriten och mitt största tips till er, är Notting Hill där han spelar en charmig bokhandlare som förälskar sig i filmstjärnan Anna Scott, spelad av Julia Roberts. 


En av mina favoritromanser sedan alltid, är filmen Ghost från 1990 med Patrick Swayze och Demi Moore i huvudrollerna. Swayze spelar här Sam, en man som olyckligtvis dör under ett rån men sedan finner sin själ vara kvar tills han tagit reda på vem som mördade honom, och om det faktiskt bara vara ett slumpmässigt rån. Givetvis är största anledningen till att han är kvar, hans stora kärlek Molly vars liv kanske är i fara. Superbra film som är lika underhållande som den är vacker. 


Sedan har vi såklart vinnaren av alla romantiska filmer (enligt mig åtminstone), och det är storfilmen Titanic. Ingen kan ha sett Titanic utan att fastna pladask för den fina relationen mellan våra två huvudkaraktärer, Jack och Rose. 


En film som kan ses på jul av tradition, likaväl som vilken annan dag på året som helst. Love Actually har många gånger blivit kallad den ultimata romantiska komedin, och det är precis vad den är. 


Ytterligare en julfilm men som jag faktiskt tycker fungerar året runt. Ganska simpel i sin helhet men supermysig nonetheless. The Holiday: Alltid ett tips.


Ingen kan väl ha missat The Notebook som kanske är den mest kända inom genren. Ja, bortsett från Titanic då. The Notebook är en väldigt vacker berättelse om en lång kärlekshistoria. Personligen lutar jag hellre mer åt komedi-hållet när det gäller romantikgenren, men av de romantiska dramafilmerna är detta kanske den bästa.


Supermysiga Bridget Jones Diary kan vi inte utelämna. Här spelar Colin Firth vår allas Mr. Darcy för andra gången, men på ett helt annat sätt. Detta är filmen som bildade min stora kärlek för Renee Zellweger, har du sett filmen så vet du att hon är helt underbar i rollen som Bridget Jones. 


En annan sån där klassisk romantisk film är Sömnlös i Seattle. Jag är verkligen helkär i denna superfina film, och trots att huvudkaraktärerna inte träffas alls förrän i slutet av filmen så kan jag lova att man blir lite för investerad i deras relation. 


Matthew McConaughey är en av mina favoritskådisar. Varför? För att han är grym, för att han är unik i sitt sätt, för att han är en oscarsvinnare och levererade sitt livs prestation i Dallas Buyers Club. Men också för att han har varit med i så många av mina favoriter bland härliga romantiska komedier. Den jag tänker nämna är min absoluta favorit av dessa, nämligen How To Lose a Guy In Ten Days. Det är inte enda gången McConaughey spelar mot Kate Hudson, och som alltid så älskar vi det. 


Jag är för det mesta inte ett jättestort fan av highschool filmer, men när vi ser skådespelare som Heath Ledger, Julia Stiles och Joseph Gordon Levitt i huvudrollerna så är det svårt att säga nej. För övrigt är 10 Things I Hate About You verkligen en pärla i havet av romantiska komedier - stort tips för stora som små. 


Jag blir lite smått deppig av 500 Days of Summer men den är bra ändå. Dock kanske inte bästa filmen att använda om du vill förklara din kärlek för någon på alla hjärtans dag... Då kan dina motiv möjligtvis missuppfattas. 


En nykomling i genrens favoritlista. La La Land berättar genom musik, hur två människors drömmar vävs samman med deras kärlek för varandra. Väldigt speciell film med världens finaste montage på slutet. 


Den här filmen är kanske inte riktigt likadan som övriga på listan, men jag tycker den får komma med här ändå eftersom vi här får följa två väldigt unga personer på deras lilla kärleksresa. En av Wes Anderson's bästa filmer!


Jag tycker detta är en så himla bra film, och det är mest därför jag vill tipsa om den. Jag minns att jag även blev väldigt investerad i berättelsen och på så sätt såklart, huvudkaraktärernas relation. En av man favoriter bland romantiska dramafilmer. Atonement, heter den. Om du nu blev så nyfiken att du ville veta det. 


Men hallå, varför inte? Danny och Sandy och sjuttiotalsmusik, what more can you ask for.  


Filmen som fick oss att längta som galningar efter La La Land. Eftersom Emma Stone och Ryan Gosling skulle återförenas som kärlekspar. För vi älskade de ju så himla mycket i underbara Crazy, Stupid, Love. Jag hade absolut inga förväntningar på denna film, men det visade sig ju faktiskt vara en av de bästa romantiska komedier jag någonsin sett. 


Tonårsfilmen vi alla grät till i biografen. Och under läsningen. Och när vi sedan köpte den på blu-ray och såg om för femte gången. 


Shane West och Mandy Moore i den där filmen som alltid nämns som tvåa efter The Notebook på alla listor som någonsin skrivits om romantiska filmer. Tonårskärlek ungefär som The Fault In Our Stars


Love Story: En tragisk men vacker berättelse som jag tänker erkänna att jag inte ens sett själv, och ändå platsar den på listan. Vad kan det innebära om inte att det är en film värd att se för den hopplösa romantikern? 


Den här filmen som kom förra året och som man egentligen kanske inte hört sådär jättemycket om men som ändå berör alla som ser den. Den är inte perfekt, men det är en väldigt intressant film, minst sagt. Allied är det då vi pratar om. 


Den här filmen såg jag miljontals gånger i unga tonåren, och jag grät lika mycket varje gång. Jag vet att Pearl Harbor har fått en hel del hård kritik men till det säger jag bara; screw you critics, I love it


Meg Ryan är ju också en sån där skådespelare som varit med i många bra romantiska komedier. En av dem är French Kiss där hon spelar mot Kevin Kline (som alla som någonsin sett En Fisk Som Heter Wanda givetvis älskar). Jag älskar denna underbara film, kanske gör du det också? 


Vill du gråta lite till så ska du titta på Ps. I Love You. Superfin film som har allvar i grunden och ändå lyckas bli rolig och charmig och underbar på alla sätt. 


För att avsluta med något som bara kommer sätta ett stort leende på dina läppar; Trassel! Ja, detta är kanske min absoluta favorit bland romantiska komedier. Men den är ju bara så himla bra! Om du sett Trassel och inte gillat den så är det något som är fel. 

Var din favorit med på listan eller har jag missat den? 

lördag 10 februari 2018

Sameblod (2016)



Samerna har en lång historia av att ha blivit illa behandlade av resten av landet, och det är precis vad dramafilmen Sameblod från 2016 tar upp. Vi får följa Elle-Marja som återvänder hem efter många år och bemöts av den samiska kulturen hon en gång tillhörde. Genom en enda stor tillbakablick får vi veta varför Marja har så svårt att acceptera sin egen härkomst. 

Idag (när jag skriver recensionen, inte nödvändigtvis när den publiceras) firas den samiska nationaldagen, och även om jag personligen aldrig tidigare har haft någon anledning till att uppmärksamma detta så bestämde jag och min mamma oss för att sätta oss ner och titta på Sameblod. För vilken annan dag hade varit bättre än denna? 

Det mesta jag hört om Sameblod har varit positivt, och nu efter att ha sett denna uppmärksammade dramafilm så kan jag inte annat än att hålla med om det jag hört. Att Sameblod är intressant. Att den är vackert filmad. Att berättelsen är berörande och karaktärerna djupa. Att skådespelet imponerat och att regissören förtjänar alla priser hon fått. Jag håller med, det här var en riktigt bra film. Ändå kan jag inte låta bli att känna mig aningen besviken. Men varför?


Sameblod är berörande. Elle-Marja är lätt att sympatisera med och förstå, trots att hon inte säger mycket. Det är intressant att få en inblick i samernas vardagsliv under en tid då samer och svenskar var totalt olika. Ja, åtminstone enligt vissa. Genom förnedrande undersökningar, dömande blickar och orimliga regler kring spridandet av kulturen, får vi veta varför Elle-Marja inte vill vara kvar i hembyn och leva det liv hon blivit tilldelad. Vi får bevittna hur hon köper in alla lögner hon hör om sig själv, och därav blir övertygad om att man är en bättre människa om man är svensk.   

Detta är en psykologisk dramafilm som är extremt karaktärsdriven, och det älskar jag. Mitt stora problem, är att mitt i denna fantastiska historia... så tog det bara slut. Helt plötsligt börjar eftertexterna rulla och jag undrar - var detta allt? 

Jag har inga problem alls med öppna avslut i filmer - tvärtom, I'm all for it. Men. Det finns de filmer som lyckas bra med att avsluta öppet och plötsligt - och ändå ha ett avslut som lämnar mig som tittare tillfredsställd. Färdig med berättelsen. Med Sameblod kände jag mig inte färdig. Slutet kom lite för plötsligt och helt ärligt så väntade jag mig något mer. Det behövde inte vara något jättestort, för det här är inte den typen av film som slutar med något jättestort. Men jag kände bara att det var någonting som saknades, någonting mer som hade kunnat gjorts eller sagts innan eftertexterna började rulla. Vad kan jag dock inte svara på. Jag kände mig bara inte helt färdig med Elle-Marja. 


Något annat jag reagerade på, som inte nödvändigtvis behöver ses som en nackdel, utan bara någonting som avvek från mina förväntningar, och det är att jag hade velat veta mer om rasbiologin på 30-talet. Jag reagerade starkt på det jag fick veta, men kände ändå att de egentligen bara snuddade lite vid ämnet istället för att djupa rakt ner i det. Men som sagt - det behöver nödvändigtvis inte ses som en nackdel eftersom vi fick något annat istället, nämligen Elle-Marja. Djupdykningen gick i stället ner hos henne, och det kan jag inte klaga på. 

Sammanfattningsvis så gillade jag Sameblod starkt. Trots genren blev jag aldrig uttråkad - istället fann jag berättelsen ytterst intressant och hade egentligen velat veta ännu mer. Vad som dock drar ner betyget lite är att jag fann avslutet väldigt plötsligt och ofullständigt. Kanske har ni andra som sett den inte alls tänkt på detta? Håller du med mig eller tyckte du det blev ett bra avslut på en bra berättelse? 

★★★


onsdag 7 februari 2018

Filmquiz ★ 90-tal



Veckans tema är "90-tal" i samarbete med bloggarna FrökenTVSeriereflektionerFictionalEmKarinsUniversum och Seriedrottningen

Denna gången kör vi på ett klassiskt filmquiz. Frågan är densamma på alla punkter - Vad är titeln på denna populära 90-talsfilm

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

Hur många kunde du?