lördag 30 september 2017

Två favoriter är tillbaka på tv-rutan


Två av mina favoriter-att-följa-varje-vecka serier hade säsongspremiär i veckan, nämligen Hawaii Five-0 (säsong 8) och Lethal Weapon (säsong 2). Let's talk about that

HAWAII FIVE-0
Säsong 8, avsnitt 1 "A'ole e 'olelo mai ana ke ahi ua ana ia"

Den här serien är så otroligt löjlig ibland, men jag älskar den ändå. Gissa varför! Steve och Danny såklart. De är lika underhållande varje gång, jag tröttnar aldrig på alla deras gulliga bråk slash kärleksförklaringar. 

Av tråkiga anledningar (pengar) har två av huvudensemblen slutat. Tyvärr ville inte CBS gå med på att höja Daniel Dae Kim och Grace Park's löner (till samma lön som de andra har btw), och därav är karaktärerna Chin Ho Kelly och Kono Kalakaua inte längre medlemmar i teamet. Istället får vi veta att de flyttat och nu jobbar inom poliskåren på andra håll (vilket teasades väldigt mycket om i förra säsongen). Samtidigt som jag såklart saknar dessa två karaktärer, så måste jag säga att jag älskar det nya tillskottet, Tani Rey. Hon påminner om Kono men är ändå lite mer av en blandning mellan alla karaktärerna skulle jag säga. Eller som Danny uttryckte sig till Steve: "Unpredictable, stubborn and crazy - she's the female you!". 

När det gäller storyn i avsnittet gillade jag det. Vi bjöds på spänning, och som vanligt älskar jag när vi får träffa på skurkar som vi redan känner till sedan tidigare. Det gör allting lite extra intressant. Denna gången var det ju inte bara ett tidigare fall vi kopplades till, utan två. Bränna-upp-folk-levande-psykopaten (som jag inte minns namnet på) och Ian Wright's bror. Måste säga att jag inte helt förstod anledningen till varför Lou ville visa upp honom för sin dotter, det är ju faktiskt inte samma person även om de är bröder. Men men, okej, det kanske gav henne lite closure. 

Som vanligt är allt ganska löjligt. Branden såg så datorgjord ut att jag nästan ville skratta, och hela grejen med att Steve skulle lyfta upp hela huset med helikoptern var... ja, minst sagt överdrivet. Men å andra sidan är väl det lite charmen med serien, och med Steve's karaktär. Att han alltid gör lite överdrivna grejer för att rädda situationen. 

Och som vanligt är höjdpunkten i avsnittet alla supergulliga scener mellan Danny och Steve. Vi fick många bra scener i avsnittet, men två favoriter var de i slutet, dels när Danny pratade med Tani om Steve, hur han alltid finns där för en och allt det där. Jag börjar få en känsla av att Steve inte kommer överleva serieavslutningen, känns som om de kommer ge honom ett storslaget avslut eller nåt. Å andra sidan tyder det faktum att han tackade ja till resturang-planen på det motsatta - att det kommer sluta med att de båda lägger ner polisyrket för att leva ut pensionärslivet som restaurangs-delägare. Förstår fortfarande inte varför Danny så gärna vill starta en resturang, jag menar, var kom den drömmen ifrån egentligen...? Men men, så länge de gör det tillsammans kan det väl inte gå fel. Oj, just det, jag skulle ju nämna den andra scenen i slutet som jag gillade också. Suprise suprise, det var när Steve gick med på resturang-idén och sa "I believe in you, I believe in us, that's all that matters". Mitt hjärta smälte lite grann. 

LETHAL WEAPON, 
Säsong 2, avsnitt 1 "El gringo loco"

Jag kan verkligen likna H50 och LW vid varandra, för det är i princip samma grej. Lethal Weapon är bättre med ett mycket bättre manus (även om det är långt ifrån perfekt) men de har båda samma känsla, samma tema och såklart, samma underbara bromance i fokus. Precis som i H50, är vänskapsdelen det bästa med LW. Murtaugh och Riggs är otroligt underhållande ihop, och efter en säsong har de utvecklat en så stark vänskap att Murtaugh råkar försäga sig om sina känslor i en stressituation, vilket var hur kul som helst. Hur de blandar kärlek med humor är underbart att få ta del av som tittare, och det är därför jag älskar McDanno i H50 också. 

Jag har lite blandade känslor när det kommer till de två tjejerna som "uppvaktar" Riggs. Psykologen, och... ja, den andra som jag inte minns namnet på. Jag tror att jag föredrar psykologen, men samtidigt har jag lite svårt för hur "psykologig" hon är. Gillar själv inte människor som lägger sig i för mycket i andras liv, och därför skulle jag aldrig känna mig bekväm med att gå till en psykolog... jag vet att det är hennes jobb, men ändå. Jag gillar henne ändå som person, men som sagt. Lite osäker där. 

Avsnittet bjöd på mycket action och jag älskade verkligen allt, att Riggs fick sitt finger avhugget var lite kul, framförallt med tanke på att det inte ens var en "farlig situation" som orsakade det, utan bara Riggs när han skulle stänga bagageluckan... 

Scenen i kyrkan var också helt underbar. Riggs lyckas alltid få mig att skratta. Dels när han sa, "all those not involved in a drug cartel can leave" och sedan "we seem to be experiencing some technical difficulties...". Tycker serien på många sätt känns väldigt annorlunda från filmerna, och likaså karaktärerna. Kan inte riktigt sätta fingret på varför, men det är egentligen nästan som en helt annan story, helt andra karaktärer. Ändå älskar jag båda (men filmerna kommer alltid vara number one om jag måste välja). 

Detta är en sån serie där jag älskar nästintill alla karaktärer. Riggs och Murtaugh är båda underbara, men jag älskar även Trish och Captain Avery som alltid finns där för att skydda dem. Ser fram emot övriga avsnitt av säsongen. 

Hawaii Five-0 och Lethal Weapon är väldigt lika serier faktiskt, så gillar du den ena skulle du garanterat gilla den andra också. Ser fram emot att följa de båda under hösten! För H50 är det sista säsongen, och även om det är dags så har jag ändå lite ångest över det. 

2 kommentarer:

  1. Lethal weapon hade jag lite svårt för i början, men det ändrades snabbt och är en av mina favvo serier just nu!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag älskade den från första stund, men har hört att det tog några avsnitt för många att fastna!

      Radera