måndag 22 maj 2017

Temavecka!



Den som följer min blogg är nog medveten om att jag varje onsdag under en ganska lång period nu, har haft ett samarbete med fem andra bloggare. Varje onsdag publicerar vi varsitt inlägg som kretsar kring ett gemensamt tema, och under en vecka i höstas bestämde vi oss för att göra det lite extra roligt under en vecka och skriva ett inlägg varje dag. Och eftersom det var så roligt; varför inte göra det igen? Under hela denna veckan kommer jag tillsammans med Felicia på FrökenTV, Emelie på GothamAlley, Sara på Seriereflektioner, Karin på KarinsUniversum och Lovisa på Seriedrottningen, endast skriva inlägg relaterade till ordet "Sommar". För nu är ju faktiskt sommaren på ingång! 

Förra gången hade jag ett tydligt schema över vilka inlägg jag skulle publicera, denna gången har jag inte det och det beror främst på att jag inte riktigt hunnit förbereda mig så mycket. Så därför kommer jag bara låta det gå som det går och skriva inläggen allt eftersom - vi får hoppas att det funkar bra! 

Som start på veckan tänkte jag tipsa om den ultimata sommarfilmen - och ja, jag har tipsat om den förut men det är bara för att jag älskar den så mycket och kan aldrig sluta tipsa om den. Och har du redan sett den - varför inte se den igen? Det ska i alla fall jag göra! 



THE WAY WAY BACK

Filmen jag pratar om är dramakomedin The Way Way Back från 2013 - en film jag förälskade mig i enormt mycket från första stund. Filmen följer den 14-årige Duncan som tvingas med på semester med sin mamma och hennes otrevlige pojkvän. Trots att sommarstället ska verka så underbart så vantrivs Duncan och känner inte att han passar in i sin egen familj. Så när han blir erbjuden ett sommarjobb på en vattenpark och på så sätt hittar tillhörighet på annat håll, blir semestern plötsligt något helt annat. 

The Way Way Back är helt ärligt en av mina favoritfilmer - den är bara så otroligt underbar och feel-good:ig. En av anledningarna till varför jag älskar den så mycket, tror jag beror på att jag personligen kan relatera mycket till Duncan då jag själv i hans ålder, var med på en del sommarresor med familjen där jag inte alls trivdes eller passade in i sällskapet. Det är verkligen så, att en till synes "perfekt" sommarresa kan också bli en mardröm om man inte är i rätt sällskap. Och precis som jag var i den åldern, är Duncan väldigt blyg av sig och är inte heller en sådan person som tar initiativ till att lära känna nya människor. 

The Way Way Back är en film som bjuder på massvis med underhållning i form av humor, sommarkänsla och fantastiska karaktärer samt relationerna mellan dessa. Duncan är en karaktär jag tror många ungdomar kan relatera till, och Owen, ägare till vattenparken Duncan får sommarjobb på, är det där vuxna barnet vi alla vill vara kompis med. Jag älskar filmen av så många anledningar, men kort sagt får den mig verkligen att le från början till slut. Och jag älskar också att filmen faktiskt berättar allt ur en relativt realistisk synvinkel - att slutet inte nödvändigtvis inger känslan att de kommer "leva lyckliga i alla sina dagar", knyter ihop filmen på ett väldigt snyggt sätt. 


1 kommentar:

  1. Jag har faktiskt missat den filmen får nog ta och kolla upp den. Kul med tema vecka!

    SvaraRadera