söndag 14 maj 2017

Eddie The Eagle - en feel-good film med mycket hjärta och ett bra sinne för humor



En film jag har haft väldigt varierade förväntningar på innan jag såg den, är Eddie The Eagle (2016). Första gången jag hörde talas om att denna film skulle komma tyckte jag den verkade jätteintressant, men när jag sedan såg trailern verkade den jätte löjlig och dålig. Och när den väl släpptes ändrades uppfattningen igen eftersom massvis med människor skrev så mycket positivt om den. Därför bestämde jag mig slutligen för att detta var en film jag bara måste se - vilket jag tillslut faktiskt gjorde.

Eddie The Eagle är en brittisk dramakomedi som baseras på en verklig person, nämligen Michael "Eddie" Edwards som tack vare sin målmedvetenhet slog brittiskt rekord i backhoppning under OS år 1988. Filmen följer Eddie under hans resa från ett litet barn med stora drömmar, till den dagen då drömmen faktiskt går i uppfyllelse. Men resan dit var inte helt felfri och trots att Eddie både hade talang och ambition så togs han inte på allvar - istället sågs han som ett skämt. Men Eddie var fullt bestämd på att motbevisa världens låga förväntningar på honom, och med hjälp av en alkoholiserad före detta backhoppare, fanns det ingenting som kunde stoppa honom.

Eddie The Eagle var verkligen en stor överraskning, den var mycket bättre än vad jag hade förväntat mig. Jag håller verkligen med de positiva recensenterna om den här filmen - det här är definitivt en film värd att kolla in. Med ett fantastisk huvudframförande från Taron Egerton och en nästintill lika fantastisk Hugh Jackman, blev Eddie The Eagle en film med älskvärda karaktärer och mycket hjärta.

Jag är vanligtvis inte särskilt påläst på de verklighetsbaserad filmerna jag ser, och Eddie The Eagle är inget undantag. Jag har ingen aning om vad som hände i verkligheten och hur verklighetsbaserad filmen faktiskt är kan jag inte svara på. För mig är detta nämligen inte särskilt viktigt i den här typen av feel-good film, och därför tar jag inte med det i beräkningen när jag sätter mitt betyg.

Cinematografin i den här filmen är ganska fantastisk, och detta är en aspekt som faktiskt gör mycket för en film, mer än vad man kanske tror. De intensiva skidhopps-sekvenserna adderar det där lilla extra till känslan i filmen. För övrigt är Eddie The Eagle relativt karaktärsdriven - huvudkaraktären är en lite udda person med stora drömmar, och hans vägran till att ge upp är otroligt inspirerande. Hur många gånger han än får nedslag, så fortsätter han ändå och det är rent av fascinerande att få ta del av. Det som dock gör filmen och dess karaktärer extra fängslande, är den utvecklande relationen mellan Egerton's Eddie och Jackman's Bronson Peary. Duon är underhållande att få följa samtidigt som det tydligt märks att de känner igen sig själva i varandra. Genom filmens gång har den avdankade före detta backhopparen Bronson Peary lyckats inspirerats så mycket av den yngre backhopparen att han på något vis återfår livsglädjen samtidigt som han påminns om varför han älskade sporten i första hand. 

Sammanfattningsvis blev jag mycket glatt överraskad av Eddie The Eagle - både när det gäller kvalitet och underhållningsnivå. Detta är en sportfilm som sänder budskapet att inget är omöjligt så länge man aldrig ger upp. Det är en feelgoodfilm med ett bra sinne för humor och med en enorm mängd glädje, hjärta och charm. Kan varmt rekommenderas! Eddie The Eagle finns att se på C-More. 
BETYG: 8/10


2 kommentarer:

  1. Den här filmen vill jag se på, verkar vara en rätt så lättsmält film !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den är väldigt rolig och mysig, och lättsam på så sätt. Men tycker ändå det ligger ett ganska fint budskap i den, i slutet blev jag nästan tårögd!

      Radera