torsdag 11 maj 2017

2 dokumentärer om musikindustrins hårda sidor



Amy (2015)


En dokumentär om Amy Winehouse som jag tyckte var väldigt bra. När jag var yngre lyssnade jag mycket på Amy Winehouse, och jag har även sett denna dokumentären en gång tidigare, men då inte hela. Amy är en sådan person som till väldigt stor del är känd för sitt missbruk och hårda liv. Ingen som hört talas om Amy Winehouse kan väl ha undkommit vad som blev av henne efter att kändisskapet började växa. Det här är verkligen en sådan person som inte riktigt kunde hantera att vara känd, och det framkommer väldigt tydligt i dokumentären. Vi får följa hennes liv från barn till död och jag tycker detta var en väldigt känslosam och välgjord dokumentär som jag starkt skulle rekommendera - oavsett om du gillar hennes musik eller inte. Hur musikindustrin kan ta kål på en människa är helt otroligt, och genom dokumentären verkar det som att Amy Winehouse var en väldigt bra och snäll person, som helt enkelt hamnade helt fel trots att hennes största dröm gick i uppfyllelse. 

Genom gamla filmklipp Amy och hennes vänner filmat, genom gamla foton och genom intervjuer med de personer som stod henne närmast, får vi verkligen en djup inblick i Amy's liv. Både hur hon utnyttjats av personer som borde stått vid hennes sida av kärlek, och även hur drogerna och alkoholen tillslut tog över henne. 




KISS och gitarristen som försvann (2017)


Den här dokumentären kom ut så sent som i fredags och handlar om ett av världens största rockband; nämligen Kiss. Filmen tar upp bandets svårigheter under "guldåren", anledningarna till varför många bandmedlemmar kommit och gått - och framförallt den stora frågan: Vad hände egentligen med Vinnie Vincent som försvann spårlöst och inte har setts till sedan 90-talet? 

Nackdelen med den här typen av dokumentärer är att man får en helt annan syn på sina favoritband. Egentligen skulle jag inte rekommendera dig att se denna om du är ett Kiss-fan, då det faktiskt förstör hela det image man har av bandmedlemmarna. Jag får se om jag kommer bli påmind om allt varje gång jag lyssnar på en Kiss-låt men jag hoppas inte det. Hur som helst; på sätt och vis är jag ändå glad att jag såg dokumentären då det är en viktig del av vår musikhistoria. Det är ändå otroligt hemskt vad musikindustrin gör med människor. Samtidigt som dokumentärer som denna ger oss en hel del svar, så är det ändå många frågor som fortfarande inte är helt besvarade, och de enda som vet sanningen är antingen döda eller kommer hålla det inom sig tills dagen då de dör. 

Hur som helst så var det en bra dokumentär på endast 58 minuter. Den är väldigt intressant och är man intresserad av musikhistoria och faktiskt är ett fan av Kiss, så är det nästintill omöjligt att inte sitta fastklistrad från början till slut. Filmen finns att se på SVT Play

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar