lördag 18 mars 2017

Please Like Me: Säsong 4



Som jag farat för denna säsong. Säsong 4 av Please Like Me blev den sista och säsongen består av bara 6 avsnitt. Givetvis ville jag inte att denna underbara serie skulle ta slut då jag verkligen förälskat mig i den, och även om den inte slutade precis så som jag hade önskat så tycker jag ändå det var ett bra avslut på serien. Det känns som att de anade att säsong 4 skulle bli den sista redan när säsongen producerades, och det är såklart positivt.

Innan jag börjar snacka mer ingående om säsongen måste jag kort bara dela med mig av mina tankar kring serien i helhet. Please Like Me är en dramedy som gör sin genre så otroligt bra. Serien har imponerat från början till slut utan att någonsin tappa kvalitet. Manuset är extremt välskrivet och allt i serien känns så himla realistiskt. Karaktärerna, storyn, skådespelarna. Skådespelarna tycker jag är perfekta i sina roller och för många av dem beror det kanske just på att karaktärerna skrevs baserat på de specifika skådespelarna. Hur som helst så görs rollerna väldigt bra på alla sätt och vis. Manuset i helhet är även otroligt välskrivet på så sätt att vi bjuds på både humor och drama, skratt och tårar. Jag har skrattat många gånger, ännu fler gånger har jag suttit med ett leende på mina läppar (som ett fån, men det var oundvikligt) och andra gånger har kinderna blivit blöta, och faktiskt inte bara för att jag råkar vara lite överkänslig när det kommer till film och serier. Många scener är otroligt mäktiga trots att de är väldigt enkla och mycket är tack vare den underbara bakgrundsmusiken i serien, men även tack vare hur vackert många scener är filmade. Och när jag ändå nämner musiken - introlåten till Please Like Me (I'll Be Fine, Clairy Browne & The Bangin' Rackettes) är helt klart min nya favoritlåt, den har gått på repeat här hemma dag ut och dag in den senaste veckan. 

Det är Josh Thomas som har skrivit Please Like Me, och det är även han som spelar huvudrollen. I intervjuer har han berättat att serien till viss del baseras på hans eget liv. I serien följer vi Josh som en 24-årig ung man som nyss kommit till insikt med sin sexualitet efter att ha blivit dumpad av sin flickvän. 

Det finns så mycket jag älskar med den här serien, men istället för att ta upp allting här har jag gjort ett enskilt inlägg som kommer publiceras någon gång här framöver, där jag tar upp tio anledningar till varför Please Like Me är helt fantastisk. I detta inlägg kommer jag från och med nu istället fokusera på just sista säsongen av serien, och därför kan jag varna för spoilers nedan. 


Sista säsongen är nu över för mig och det gör mig otroligt ledsen eftersom jag verkligen älskat denna underbara men tyvärr även korta resa. Please Like Me har prickat in hos mig så väl att den blivit en av mina favoritserier, kanske till och med min favorit inom sin genre. Fjärde säsongen består som sagt av endast 6 avsnitt, och jag är både väldigt nöjd och väldigt besviken med säsongen måste jag säga. Jag gillar verkligen slutet och är på sätt och vis glad åt att den avslutades efter denna säsong då det kändes ganska perfekt. Men samtidigt vill man ju att det ska sluta lyckligt, eller hur? Please Like Me är en komediserie med mycket realism, och därför visste jag egentligen från start att den inte skulle sluta perfekt, och hade den gjort det hade även det gjort mig besviken då det inte är meningen att livet ska vara perfekt på något plan alls. Därför gör slutet mig väldigt kluven - jag älskar att den slutar lika realistiskt som den började och att den i princip handlingsmässigt även slutade precis som den började - med Josh och Tom tillsammans igen med enda skillnaden att de nu har en ny lya. Men samtidigt känns det ju lite som att de tagit ett ganska långt steg tillbaka. Tom var redo att flytta in tillsammans med Ella och som ett stort fan av Ella tycker jag det är väldigt synd hur det slutade mellan dessa två. För att inte tala om chocken, jag såg det verkligen inte komma. Men det är ju också så livet är, och därför gillar jag det samtidigt som jag ogillar det. Jag kan inte hoppas på annat än att Ella hade stannat kvar som en del av gänget om serien hade fått fortsätta, även om hon och Tom aldrig flyttade ihop. 

Det som nog gjorde mig mest besviken var situationen med Arnold. Jag har verkligen förälskat mig i Arnold under de tre senaste säsongerna och därför var det en besvikelse att hans sista scen i serien, bestod av honom ha sex med en annan medan han ignorerade det samtal som skulle berättat för honom att någon han känner tagit sitt liv. Jag hade inte nödvändigtvis behövt ett lyckligt slut mellan honom och Josh då jag förstår varför deras relation tog slut, men han var ändå en stor del av serien och därför hade jag bara velat ha något mer. Någon sista scen som gav oss lite mer closure när det gäller Arnolds relation till både Josh och resten av gänget. Han var ju ändå inte helt bortglömd med tanke på att Josh ville att Tom skulle kontakta Arnold trots att de gjort slut. 


För att tala lite om Josh och Arnolds relation i helhet. Jag tyckte dessa två var jättebra tillsammans i början och tycker därför det var jättejobbigt att bevittna hur det slutade mellan dem. Men samtidigt kände jag nästan på mig att detta skulle hända. Jag tror verkligen att de hade kunnat få det att fungera om de båda hade gett lite mer. Arnold hade kunnat lägga åt sidan hans "öppen relation"-idé då det redan från starten var ganska självklart att Josh inte var helt bekväm med det. Men sedan tycker jag också att Josh kunde vara väldigt elak mot Arnold. Några scener framförallt störde mig så otroligt mycket - exempelvis nu i säsong 4 när de åkte på en liten resa för Hannahs födelsedag. Arnold tog fram gitarren och ville sjunga för Hannah, och de andra sitter bokstavligen och skrattar åt honom bara för att han försöker vara snäll? Jag förstår verkligen inte varför - det är ju inte så att han sjöng dåligt, tvärtom så tycker jag han sjunger väldigt bra. Redan i början av avsnittet fick vi se hur Josh förlöjligade Arnold bakom hans rygg för att han hade packat ner gitarren. Ett annat exempel är scenen när paret åt middag med sina respektive föräldrar och Josh började prata illa om Arnold inför de andra på ett sätt som verkligen inte känns acceptabelt. Jag älskar Josh som karaktär, men samtidigt tycker jag ibland att han kan vara så otroligt elak. När det dessutom gäller de personer han älskar mest så är det verkligen svårt att förstå varför. 

På grund av dessa anledningar tycker jag inte deras relation var felfri och eftersom de båda hade sina "vanor" som på ett eller annat sätt skadade den andra, så kan jag acceptera att deras relation slutligen tog slut. Jag tycker givetvis att det är synd då jag var en hardcore shipper (eller vad man nu vill kalla det), tyckte många av deras scener i säsong 3 var så otroligt vackra. Men jag kan acceptera hur det slutade med relationen, men är ändå otroligt besviken just över sista scenen med Arnold. Något bättre hade vi väl kunnat få än en scen där han medvetet ignorerar samtalet från Tom angående Rose? 

Och på tal om Rose så tycker jag verkligen att detta gjorde avslutet på serien väldigt bra. Mycket av serien har kretsat kring hennes mentala tillstånd och därför hade det känts väldigt tomt om serien hade fortsatt utan henne. De sista två avsnitten var otroligt vackra, och jag blev verkligen berörd. Specifikt var det en scen som berörde mig - nämligen scenen då Josh, Tom och Ella satt vid middagsbordet. När Josh gick och lade sig så började Tom nästan gråta och sa bara "I feel so useless and small." Den scenen kändes så otroligt verklig, och jag älskar verkligen hur de skrivit allt kring Roses självmord. Det är inte bara tragiskt, det är även pinsamt och obehagligt och det finns ingen som vet vad de ska säga. Det finns ingenting att säga till någon som förlorat sin mamma, ingenting man säger kan göra saken bättre och det är så himla sant. Jag tycker det var ett väldigt bra avslut, och som sagt så gillade jag verkligen att det till slut blev Tom och Josh som flyttade ihop igen, även om jag hoppas att Ella stannade kvar som vän åtminstone. Sist måste jag nämna seriens sista replik: "Sorry about your life". Bättre slutreplik till en serie än så blir det inte. 

Jag kommer sakna denna serie otroligt mycket, har älskat och njutit av varje avsnitt från början till slut. Det finns alldeles för få sådana här serier, och de som faktiskt finns får inte alls så mycket uppmärksamhet som de förtjänar. Please Like Me är verkligen fantastisk, stort stort tips om du inte sett den! Alla fyra säsonger finns tillgängliga på Netflix. För att få en liten inside look av serien kan du kolla in trailern här nedan, jag valde ut den jag tyckte var bäst så det blev en trailer för tredje säsongen. 


Vill du läsa mer om Please Like Me? Klicka här!


2 kommentarer: