lördag 11 mars 2017

Apollo 13 (1995)


Sedan flera år tillbaka har jag velat se denna historiska film med Tom Hanks i huvudrollen. Få ta del av allt som faktiskt utspelade sig bakom det välkända citatet "Houston, we have a problem". Vad var det egentligen som hände mellan den 11 och 17 april år 1970, då den tredje rymdfärden till månen var i full rullning? Ron Howard's Apollo 13, berättar allt. 

Jag måste erkänna att det inte var med flit jag satte på denna film just tre dagar efter Bill Paxton's bortgång då jag inte ens visste att han medverkade i filmen. Men jag tänkte att jag ändå kunde se det lite som en hyllning till honom då jag faktiskt inte sett särskilt många filmer med honom i en så stor roll tidigare. En av de tre besättningsmännen på Apollo 13 var Fred Haise, och det är just honom som Paxton skildrar i filmen. I den främsta huvudrollen ser vi kaptenen av besättningen, Jim Lovell spelad av Tom Hanks. Tredje besättningsmannen som tog över den sista platsen på resan, var Jack Swigert spelad av Kevin Bacon. Filmen följer helt enkelt resan som skulle ta dessa tre män till månen när ett stort problem uppstod. Vi får följa Lovell och hans män där de kämpar för att ta sig tillbaka till jorden samtidigt som Gene Kranz, spelad av Ed Harris, tillsammans med ett stort NASA-team kämpar nere på jorden för att hitta ett sätt att få hem de tre astronauterna innan det är försent. 

Apollo 13 är en väldigt intressant film för den som intresserar sig av NASA's arbete som sträcker sig längre än jordklotet vi lever på. Även för den som bara intresserar sig av historiska händelser i allmänhet så är detta utan tvekan en film man ska se. Apollo 13 är en otroligt bra skildring av den sanna berättelsen om rymdskeppet som aldrig nådde månen. Det som gör just denna film så bra, är dock inte bara den historiska delen, utan även underhållningsdelen som jag tycker filmskaparna lyckats väldigt bra med. Vi bjuds på drama, spänning och dessutom lite vardaglig humor vilket enligt mig alltid är uppskattat. Jag älskade även hur personlig filmen kändes. Vi fick inte bara lära känna Kapten Lovell och hans team, utan även deras familjer. Lovell är det största fokuset i filmen, och där inräknas även hans fru och barn. Det gör hela situationen mer spännande, när man verkligen känner att man får en lite personligare connection till karaktärerna på det sättet. Detsamma gäller övriga karaktärer - det känns genuint som att alla oroar sig på riktigt för hela situationen. I den här typen av filmer finns alltid risken att många karaktärer känns platta på så sätt att de bara finns där på skärmen för att utföra ett arbete. Ta Gene Kranz (Ed Harris) som exempel. Han jobbar på NASA och gör allt för att försöka få hem astronauterna. Men det känns samtidigt mer personligt än att det bara är hans jobb. Cred till manusskribenterna likaväl som skådespelaren för att ge oss tittare den känslan som faktiskt är guld värd. Ytterligare ett exempel är Ken Mattingly, här spelad av Gary Sinise. Trots besvikelsen över att inte få följa med på resan han förberett sig inför så länge, gör även han sin del för att försöka få hem besättningen. Och det handlar inte om att det är hans jobb, utan om att han bryr sig. Den känslan har de verkligen fångat perfekt i filmen - det känns genuint som om alla verkligen bryr sig om det de jobbar på. Och det gör att även vi som tittare verkligen får chans att bry oss. Vetskapen om att filmen baseras på en sann händelse gör givetvis denna känslan ännu starkare. 

Apollo 13 vann två Oscars, en för bästa ljud och en för bästa redigering. Den blev nominerad till ytterligare sju Oscars, däribland för bästa film vilket i det stora hela är det största priset på hela galan. Nomineringarna bevisar även att skådespelarinsatserna imponerar och likaså musiken i filmen som fick sig en nominering i ingen mindre än James Horners namn. Med andra ord är detta en väldigt imponerande film - väl sevärd för den som intresserar sig av rymden och/eller historiska händelser. 
BETYG: 8/10

1 kommentar:

  1. Oops, svarade på en kommentar i min blogg och sa då att mina säsongsrecension av Californication var spoilerfria men det är de inte! Så här skrev jag om serien efter tre säsonger: En av seriens stora styrkor är att det sista avsnittet i varje säsong ändrar förutsättningarna helt! Man vet inte hur det ska gå och det är ett stort plus. Jag gillar även att serien tydligt visar Hanks tveksamma känslor inför sig själv och hur han stundtals tvivlar på sitt författarskap och sin roll som pojkvän/far.

    SvaraRadera