söndag 10 juli 2016

Min Lilla Syster (2015)

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiBp8vMq-jNAhXFE5oKHVcQDpYQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fkulturbloggen.com%2F%3Fp%3D96759&psig=AFQjCNFjTwZt38AqQzU3G8_TPHlccojYWQ&ust=1468221003529397

Min Lilla Syster är en svensk dramafilm från 2015, skriven och regisserad av Sanna Lenken vars egna erfarenheter inspirerat berättelsen. Filmen har fått mycket uppmärksamhet både i Sverige och utomlands, och har dessutom lyckats vinna en del priser.

Min lilla syster följer Stella, en 12-årig flicka som är redo att ge sig in i tonårslivet när hon upptäcker att hennes storasyster Katja har en ätstörning. Hon vill hjälpa sin syster men vet inte hur hon ska gå tillväga när Katja övertygar henne att lova att inte berätta för någon. Nu står Stella inför det svåra valet att antingen bryta sitt löfte mot sin syster, eller se på medan någon hon älskar förstör sig själv. I rollerna ser vi bl.a. Rebecka Josephson, Amy Deasismont, Henrik Norlén, Annika Hallin och Maxim Mehmet.

I Min lilla syster får vi ta del av hur en syskonrelation sätts på prov när sjukdomen anorexia kommer in i bilden. Själva relationen mellan de två systrarna är filmens hjärta, och även om det är själva ätstörningen som ligger i fokus så blir berättelsen extra kraftfull tack vare att vi får se allt ur den yngre systern Stellas perspektiv, istället för Katjas. Vi får följa hur sjukdomen påverkar människorna runtomkring Katja, och inte bara henne. Detta tycker jag är ett extremt bra val av Lenken som manusförfattare, då det även gör att vi tittare kan ta in det bättre. Det är helt enkelt lättare att relatera till den som tvingas se på, än den som bär på sjukdomen - åtminstone för oss som själva inte haft någon liknande sjukdom. 

Jag lade redan i första scenen märke till hur vackert denna film är inspelad. Vacker bild & miljö blandat med lika vacker och passande musik gjorde att många scener blev extra kraftfulla. Manuset är välskrivet, men samtidigt är det en dramafilm där vissa scener blir lite tråkiga. Medan de spelas känns de överflödiga, men för att helheten ska kunna bli bra krävs just sådana scener. Filmskaparen har lyckats med att göra en känslosam film, och personligen har jag även lärt mig mycket om sjukdomen anorexia som jag tidigare inte visste några detaljer om eftersom jag inte känner någon med problemet. 

När det gäller skådespelarna så måste jag säga att jag är glatt överraskad. Visserligen hade jag redan innan hört att de skulle leverera, men det är ändå inte så konstigt att man har lite tvivel. Främst var det nog Amy Diamond som jag tvekade till, helt enkelt eftersom jag bara kände till henne som sångerska. Men jag tycker hon gjorde ett väldigt bra jobb som en anorektisk tonåring - hennes stress och dåliga mående kändes trovärdigt. Detsamma gäller Rebecka Josephson som passade bra i rollen som Stella. 

Trots att jag vanligtvis inte tittar så mycket på svenska filmer då jag föredrar amerikanskt eller brittiskt, så tyckte jag verkligen om Min lilla syster. Jag blev berörd och kände att jag behövde detta för att få en större inblick i sjukdomen anorexia. Utöver det var detta en ganska vanlig dramafilm både när det gäller manus och övrig kvalitet. Sanna Lenken är en duktig regissör och jag ser gärna mer av henne. 

Betyg: 7/10  

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiQ2qzaq-jNAhXlFZoKHdzmBooQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Ffilm.nu%2Ffilmer%2Fmin-lilla-syster%2F10190662.film&bvm=bv.126130881,d.bGs&psig=AFQjCNGzyAHDGfa0__BEM7gXI5J2cySFRQ&ust=1468220995458121

6 kommentarer:

  1. Hm den här kanske man ska ta och se. Jag kollar nästan aldrig på svenskt! Den enda jag kommer ihåg är den där med Peter Magnusson - vad heter den, En gång i Phuket? Haha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tittar också väldigt sällan på svenska filmer (vet inte ens vem Peter Magnusson är), men denna ville jag se just eftersom den handlar om anorexia och det är ett intressant (men hemskt såklart) ämne. Har även varit på en frågestund med regissören vilket kanske var största anledningen till varför jag blev så intresserad av just denna film :)

      Radera
  2. jag gillar svensk film.. Finns de som inte är så himla bra såklart men många är också väldigt bra. Tillbaka till Bromma är exempelvis typ det roligaste jag sett.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte hört talas om den faktiskt... Är inte lika insatt i den svenska filmindustrin som i den amerikanska. Men ska absolut kolla upp den :)

      Radera
  3. Denna står på min Att-Se lista den verkar riktigt bra :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är bra, absolut sevärd om du gillar drama :)

      Radera