måndag 29 februari 2016

söndag 28 februari 2016

Påminnelse!

Ni glömmer väl inte att det är Oscarsgalan ikväll? Kl 21.00 smäller det, då kommer galan sändas live på AftonbladetTV för oss som bor i Sverige! Bra va? Fick nyss veta att jag får en oväntad sovmorgon i morgon också, så sömnen tar inte alltför mycket stryk denna gången... :)

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiuxpyU4prLAhVlIJoKHd8zCEMQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fmcdaniel.hu%2Fthe-top-10-moments-of-the-oscars%2F&psig=AFQjCNHzvPnP3kuVkECwyCttMR4v3oYwgw&ust=1456759426554677

Downton Abbey (2010-2015)

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiml7TZsMjKAhUiAHMKHYzOA38QjRwIBw&url=%2Furl%3Fsa%3Di%26rct%3Dj%26q%3D%26esrc%3Ds%26source%3Dimages%26cd%3D%26cad%3Drja%26uact%3D8%26ved%3D0ahUKEwiml7TZsMjKAhUiAHMKHYzOA38QjRwIBw%26url%3Dhttp%253A%252F%252Fcptv.org%252Fdownton-preview%252F%26psig%3DAFQjCNFRZVBuOXS00nHELzHDN-GzjbGdyg%26ust%3D1453928672281271&psig=AFQjCNFRZVBuOXS00nHELzHDN-GzjbGdyg&ust=1453928672281271

Downton Abbey är en TV-serie från 2010, skapad av oscarsvinnaren Julian Fellowes. Serien har vunnit en hel del priser, däribland så mycket som tre Golden Globes. Förra året lades serien ner efter totalt sex säsonger, och allt som allt finns 52 avsnitt att se för den nya tittaren.

Downton Abbey är ett kostymdrama och följer en adelsfamilj under början av 1900-talet, samt alla deras anställda betjänter. Första säsongen tar vid efter att mannen som den äldste dottern i familjen varit bortlovad till, omkommer i Titanic olyckan 1912. Därför måste familjen hitta en ny man åt henne, som även kan bli arvtagare till familjens ägor då familjen aldrig fick någon son som kunde ta över. I rollerna ser vi bl.a. Hugh Bonneville, Laura Carmichael, Michelle Dockery, Maggie Smith, Brendan Coyle, Jim Carter, Joanne Froggatt och Dan Stevens. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjF872KscjKAhXia3IKHekqB6wQjRwIBw&url=%2Furl%3Fsa%3Di%26rct%3Dj%26q%3D%26esrc%3Ds%26source%3Dimages%26cd%3D%26cad%3Drja%26uact%3D8%26ved%3D0ahUKEwjF872KscjKAhXia3IKHekqB6wQjRwIBw%26url%3Dhttp%253A%252F%252Fwww.pbs.org%252Fwgbh%252Fmasterpiece%252Fwatch-online%252Fshorts%252Fdownton-abbey-matthew-mary%252F%26bvm%3Dbv.112766941%2Cd.bGQ%26psig%3DAFQjCNF06Vp4k4-W69ZUFNJdV1NSpAhSIQ%26ust%3D1453928821475306&bvm=bv.112766941,d.bGQ&psig=AFQjCNF06Vp4k4-W69ZUFNJdV1NSpAhSIQ&ust=1453928821475306

Downton är en serie som fått mycket lovord från alla håll och kanter, och trots detta var jag för några år sen ytterst bestämd med att detta inte var en serie för mig. Jag förväntade mig att det skulle vara vackert filmat med fina miljöer, bra skådespelare och tjusiga kostymer. Men jag förväntade mig också att det skulle vara otroligt långtråkigt och händelselöst. Att det inte fanns en chans att jag faktiskt skulle gilla det som bara var femton, kanske sexton år. Min mamma följde serien och hade sagt att den var väldigt bra, men det var min mamma det. Klart att hon gillar det, hon är ju gammal, tänkte jag. Vad som till slut fick mig att ge serien en chans minns jag faktiskt inte, men jag har för mig att jag läste om den på någon serieblogg, en blogg driven av en 20-någonting gammal bloggerska. Vilket då ledde till att jag satte på första avsnittet. Jag misstänker att jag verkligen inte hade någonting annat att titta på den dagen. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwj83p2zscjKAhVBqHIKHZRrCVAQjRwIBw&url=%2Furl%3Fsa%3Di%26rct%3Dj%26q%3D%26esrc%3Ds%26source%3Dimages%26cd%3D%26cad%3Drja%26uact%3D8%26ved%3D0ahUKEwj83p2zscjKAhVBqHIKHZRrCVAQjRwIBw%26url%3Dhttp%253A%252F%252Fwww.sheknows.com%252Fentertainment%252Farticles%252F1107801%252Fdownton-abbey-season-6-episode-1-recap%26bvm%3Dbv.112766941%2Cd.bGQ%26psig%3DAFQjCNEp8TMaxa1WO2TC7gOboT3zEmAQ8w%26ust%3D1453928848605346&bvm=bv.112766941,d.bGQ&psig=AFQjCNEp8TMaxa1WO2TC7gOboT3zEmAQ8w&ust=1453928848605346

Kommande veckor spenderades åt att kolla igenom de tre första säsongerna, och det gick utav bara farten. Jag fastnade verkligen direkt, och jag har nog aldrig blivit så imponerad av en serie tidigare. Varför jag gillade den så mycket kan jag nog faktiskt inte riktigt svara på. Till att börja med var den ju inte alls så långtråkig som jag hade trott, men samtidigt gick det ju inte i någon racer-fart heller. Ändå var den extremt beroendeframkallande, och alla karaktärer var extremt välskrivna vilket gjorde att man verkligen levde in i berättelsen. Downton Abbey var verkligen något udda från det jag hade sett tidigare - jag har nämligen aldrig varit ett särskilt stort fan av kostymdraman varken när det gäller filmer eller serier. Inte ens Jane Austen-filmatiseringar klarar jag av. Men Downton Abbey hade verkligen det där extra som gjorde att jag fastnade direkt. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwitp43UscjKAhVKc3IKHVHEA-cQjRwIBw&url=%2Furl%3Fsa%3Di%26rct%3Dj%26q%3D%26esrc%3Ds%26source%3Dimages%26cd%3D%26cad%3Drja%26uact%3D8%26ved%3D0ahUKEwitp43UscjKAhVKc3IKHVHEA-cQjRwIBw%26url%3Dhttp%253A%252F%252Fwww.radiotimes.com%252Fnews%252F2014-09-16%252Fdownton-abbey-series-five-episode-one-preview-pictures-and-predictions%26bvm%3Dbv.112766941%2Cd.bGQ%26psig%3DAFQjCNFyUnLktpKL-KNcUE3scq_CE7CwfA%26ust%3D1453928949260817&bvm=bv.112766941,d.bGQ&psig=AFQjCNFyUnLktpKL-KNcUE3scq_CE7CwfA&ust=1453928949260817

Att få följa en adelsfamilj och dess tjänare låter varken särskilt spännande eller intressant, men det kan bli så mycket bättre än vad man tror om det görs på rätt sätt. Vilket det absolut har gjorts i Downton. Det är minst lika intressant att följa kvinnorna nere i köket och männen som servar maten de lagat, som det är att följa fadern Lord Grantham, hans fru samt deras tre döttrar. Samtidigt lever alla dessa människor i ett klassamhälle som är otroligt lätt att störa sig på för oss som lever på 2000-talet där ordet klass i princip nästan inte existerar längre. Även om man gillar de rikare huvudkaraktärerna, så är det även lätt att ogilla dem på grund av deras syn på underklassen. Men detta moment är som starkast i början, då manusförfattarna ändå varit noga med att framföra budskapet att klassamhället som det såg ut, inte bidrog med så mycket som man då trodde. Genom seriens gång finns det de karaktärer som motverkar klassamhället och går emot det som då ansågs vara normalt. Oavsett vad folk tyckte. Detta, det är verkligen en fröjd att få ta del av. 

Jag har ännu inte sett klart hela serien, och är glad för det då det inte finns jättemånga avsnitt, vilket gör att när jag väl kommer igång igen så kommer avsnitten vara som bortblåsta direkt. Downton Abbey är helt enkelt en serie jag rekommenderar starkt, även till er som inte är superförtjusta i kostymdraman. Jag lovar, serien kommer överraska!

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwj3mIuNssjKAhVhd3IKHd0LANUQjRwIBw&url=%2Furl%3Fsa%3Di%26rct%3Dj%26q%3D%26esrc%3Ds%26source%3Dimages%26cd%3D%26cad%3Drja%26uact%3D8%26ved%3D0ahUKEwj3mIuNssjKAhVhd3IKHd0LANUQjRwIBw%26url%3Dhttp%253A%252F%252Fwww.pbs.org%252Fwgbh%252Fmasterpiece%252Fprograms%252Ffeatures%252Fsynopsis%252Fdownton-abbey-s4-e1-synopsis%252F%26bvm%3Dbv.112766941%2Cd.bGQ%26psig%3DAFQjCNExOE3axtAzljiKPSZdMyl1j7ML9Q%26ust%3D1453929006909976&bvm=bv.112766941,d.bGQ&psig=AFQjCNExOE3axtAzljiKPSZdMyl1j7ML9Q&ust=1453929006909976

fredag 26 februari 2016

Kändisprat: Lee Pace

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwj6_q_twvDKAhUBMJoKHevXDjQQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.digitalspy.com%2Ftv%2Fustv%2Fnews%2Fa672922%2Fhalt-and-catch-fire-is-returning-for-a-third-season%2F&psig=AFQjCNGw5M7Zn2PZ81df4IEiH7Jr0zrUsg&ust=1455307984864962

Jag är lite osäker på hur många det egentligen är som känner till skådespelaren Lee Pace. Man känner säkert igen honom, men om det är många som kan hans namn är tveksamt då han oftast besitter de mindre rollerna i filmer, alternativt huvudrollen i de mindre TV-serierna. Hur som helst så är Lee Pace en 36-årig skådespelare från Oklahoma (USA). Han har de senaste två åren blivit en av mina favoritskådespelare - inte lika högt upp som t.ex. Johnny Depp och Helena Bonham Carter, men jag skulle nog ändå säga att han ligger inom topp 10. Anledningen till detta är främst eftersom jag tycker han verkar ha en så otroligt charmig personlighet. Det märker man bara genom att kolla igenom intervjuer och bloopers från storfilmer som The Hobbit och Guardians of the Galaxy. Det märks att han är väldigt öppen för det mesta och har många (enligt mig) bra åsikter kring vad som är rätt och fel. Förutom det så är han även en väldigt duktig skådespelare, och jag gillar honom mer och mer för varje roll jag ser honom i.

Jag kommer därför idag berätta lite om de rollerna jag främst tänker på när jag hör namnet Lee Pace. Och nej, jag har inte sett den sista Twilightfilmen, så jag förknippar honom inte i första hand med vampyrer

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjvioS7vPDKAhXrNpoKHVgQAFgQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.fanpop.com%2Fclubs%2Fthranduil%2Fimages%2F37942238%2Ftitle%2Fthranduil-wallpaper-wallpaper&psig=AFQjCNEdtfmQFtVWPuqmcoLcbOPdGjDb1g&ust=1455306268442326
Thranduil (The Hobbit, The Desolation of Smaug, The Battle of the Five Armies)
Thranduil är, som de flesta LOTR/Hobbit-fan troligtvis redan vet, pappa till Legolas. Han är även kung över alverna i Mirkwood. Lee Pace passar enligt mig, utmärkt i rollen och även om karaktären i sig gör det svårt att gilla honom, så kan man inte låta bli eftersom det, duh, är Lee Pace's ansikte vi ser under det blonda alvhåret. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwi30tbrvvDKAhUIEJoKHbHVCo0QjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fscreenmusings.org%2FTheFall%2Fpages%2FThe-Fall-0338.htm&psig=AFQjCNEf4JbsNAHMdhqHv_U8mjzRpzO3yw&ust=1455306907559707
The Bandit/Roy Walker (The Fall
The Fall är en film jag älskat sedan jag först såg den för drygt ett år sedan. Karaktären Roy Walker är väldigt komplex, och det är otroligt lätt känna med honom. Filmen passar mig perfekt - sagor och mytologi, blandat med verklighetens fasor. Kan det bli bättre? The Fall har, precis som den liknande Big Fish, blivit en av mina absoluta favoritfilmer. Den är verkligen underskattad, och jag rekommenderar den STARKT! 

Ned (Pushing Daisies)
Pushing Daisies är en otroligt mysig serie som jag fortfarande är supersur över att den blev nedlagd efter endast två ynka säsonger. Manuset är nytänkande, karaktärerna underhållande och miljön otroligt färgglad. Pushing Daisies är helt enkelt en riktig glädjespridare! Detsamma gäller supersöta Ned som är omöjlig att inte älska.  

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiUlJyav_DKAhWkPZoKHcicCnMQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.fanpop.com%2Fclubs%2Flee-pace%2Fimages%2F846319%2Ftitle%2Fmiss-pettigrew-lives-day-photo&psig=AFQjCNFU6Y0TRR4Aqe81iDN8fFfsO0pGsg&ust=1455307005141893
Michael (Miss Pettigrew Lives for a Day)
Miss Pettigrew Lives For a Day är en film som jag såg för inte alltför länge sen. Och jag älskade den verkligen. Filmen bjöd på mycket underhållning, och trots att Lee inte hade någon av huvudrollerna så var han utan tvekan en av mina två favoriter i filmen (gemensam första plats med Miss Pettigrew förstås).  

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwi31fO1v_DKAhWmdpoKHeA5A7EQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.allocine.fr%2Fpersonne%2Ffichepersonne-114115%2Fphotos%2Fdetail%2F%3Fcmediafile%3D18971803&psig=AFQjCNHfZU1xc_6YW0yg3QzfLwMYz6Kadw&ust=1455307063168005
Aaron Tyler (Wonderfalls)
Wonderfalls är precis som Pushing Daisies, en Brian Fuller-serie. Även denna är väldigt unik från annat vi sett på TV, och bör ha fått fler än bara en säsong. Men jag är ändå glad för det vi fick, något är ju alltid bättre än inget! 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwit2PP3xPDKAhWFYZoKHVKEC1oQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.baltimoresun.com%2Fentertainment%2Fbthesite%2Ftv-lust%2Fbal-halt-and-catch-fire-recap-landfall-20140707-story.html&psig=AFQjCNFQQ55h6RyCp08zkv2c-CapSZ97xQ&ust=1455308542904183
Joe MacMillan (Halt and Catch Fire
Joe från Halt and Catch Fire är en otroligt komplicerad karaktär. Man både älskar och hatar honom på samma gång. Han är självisk, oförstående och jag skulle även kalla honom aningen maktgalen. Trots Joe's storhetsvansinne, är han en karaktär som man verkligen känner med. Dels på grund av hans mörka förflutna, alla hemligheter han håller, samt den visionära delen av honom som verkligen vill göra skillnad i världen. Lee Pace gör rollen riktigt bra, och det märks här hur begåvad han faktiskt är i skådespeleriet. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiZnbnny_DKAhXEC5oKHTV2CIAQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fmarvelcinematicuniverse.wikia.com%2Fwiki%2FRonan_the_Accuser&psig=AFQjCNHa_6O5pna-uDGAIioiCHLg1kby-A&ust=1455310359033056
Ronan The Accuser (Guardians of the Galaxy
Guardians of the Galaxy är en underhållande film, dock är kanske inte Ronan den karaktär man känner mest med. Lee's karaktär i denna film är verkligen något annat än exempelvis Ned från Pushing Daisies som inte är annat än snäll och godhjärtad. Detta är väl den karaktär av de han spelar som jag gillar minst, men hans prestation var inte riktigt problemet här, och det förstår ni nog om ni sett filmen. 

Detta är de roller med Lee Pace (som jag kunde komma på nu) som jag hittills sett. De roller som fått mig att verkligen uppskatta denna skådespelare och människa. Nästa gång du ser någon av dessa filmer/serier kanske även du kan nämna hans namn. Eller hans ögonbryn som är minst lika berömda (om inte mer).

torsdag 25 februari 2016

Hawaii Five-0: Säsong 4

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiQ1bzck4XLAhXlFJoKHXlPDv0QjRwIBw&url=https%3A%2F%2Ftheroguekritic.wordpress.com%2F2014%2F05%2F28%2Fhawaii-five-o-season-4-finale-episode-22%2F&psig=AFQjCNHZwqrnBKrVqfsvhku7592LOqJ5HA&ust=1456016887470443

Hawaii Five-0 är en action/kriminaldrama-serie från 2010, skapad av Leonard Freeman. Serien baseras på en äldre serie med samma namn, även den skapad av Freeman. Fjärde säsongen innehåller 22 avsnitt på drygt 40 min. Totalt finns hittills sex säsonger, där den sjätte just nu är i sändning. 

I den fjärde säsongen av Hawaii Five-0 har teamet lyckats få fast Wo Fat, som nu ruttnar i ett högst inspärrat fängelse. Catherine är nu officiellt en av medlemmarna i Five-0, och vi har dessutom fått träffa den nya karaktären Grover, en storstadspolis som kommer till Oahu efter ett missöde under ett gisslandrama. I rollerna ser vi som vanligt Alex O'Lauglin som Commander Steve McGarrett, Scott Caan i rollen som Danny Williams, Michelle Borth som Catherine samt Daniel Dae Kim och Grace Park som Chin respektive Kono. Några gästskådisar spelas av bl.a. Chi McBride, Jorge Garcia, Mark Dacascos och Nick Jonas.  

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwidp-KflIXLAhVoJ5oKHUS_AhkQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Ftelevision.mxdwn.com%2Fnews%2Fwhat-to-expect-in-hawaii-five-0-season-4%2F&psig=AFQjCNFRjVwRG41waPjKYSfWZGeovCUaUw&ust=1456017028633759

Detta kan nog vara den mest spännande säsongen hittills. Vi har fått fler avsnitt än någonsin tidigare som relaterar till huvudkaraktärerna och den röda tråden i serien, i stället för enskilda fall. Humorn har dock svalnat lite, och likaså karaktärernas starka personligheter. Catherine har blivit en regular, och trots att hon varit med i nästan varje avsnitt denna säsongen så är hon fortfarande ett lika stort mysterium för mig nu som i säsong ett. Hon är snäll, bryr sig om sina vänner o.s.v, men vad vet vi egentligen mer om henne? Hon känns extremt platt som karaktär och detta gör såklart också att hennes relation till Steve aldrig fångar mitt intresse som tittare. Det var först i näst sista avsnittet då deras relation utvecklades något, sådär fyra säsonger senare. När de slutligen konfronterade sina känslor i liv och död, var det svårt att känna med dem eftersom man aldrig riktigt tidigare känt någon koppling mellan karaktärerna. Istället för kärlekspartners, har de tills nu snarare verkat lite mer som "vänner med förmåner". 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwj-oN-LlIXLAhWLFJoKHYtdCqoQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Falexoloughlin-fanclub.ru%2Fphoto%2Fhawaii_five_0_4s_promo%2F228-3&psig=AFQjCNE63ouisYW1QrN9El1iIhmRzZJYOQ&ust=1456016985978004

En av anledningarna till varför spänningen ökat så mycket som den gjort, är alla skurkar vi fått träffa. Wo Fat är inte längre den eviga fienden som Five-0 alltid tvingas jaga. Fiendekretsen har utökats och även om ingen ännu varit riktigt så stor som Wo Fat, så finns det ändå de man fått återse flera avsnitt i sträck i stället för att låta de besegras av våra "hjältar" för att sedan försvinna för evigt. Ett exempel är karaktären Ian Wright som spelas av ingen mindre än Nick Jonas. Denna karaktär var från början endast, vad vi trodde var, en liten spelpjäs i ett stort krig. Istället visar det sig att han är mer än vad han verkar, rättare sagt en ren psykopat. När en skurk blir besegrad i samma avsnitt denne introduceras i, då blir spänningen väldigt låg genom säsongen även om avsnitten i sig är spännande. Men återkommer en och samma skurk i flera avsnitt, då får vi den där extra spänningen. Den där röda tråden som gör att man jämt tänker de fyra gyllene (men väldigt farliga) orden "bara ett avsnitt till". 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjI472QlYXLAhUGJJoKHbt-DpIQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.honolulupulse.com%2F2014%2F01%2Ffive-0-redux-ian-anthony-dale%2F&psig=AFQjCNF2wzA1bJkXtjfQj3-1GCKyY5-x0Q&ust=1456017265031279

Som jag redan nämnt, så uppskattar jag verkligen att den röda tråden blivit starkare med tiden, och många avsnitt denna säsongen har varit några av mina favoriter av serien i helhet. Ett avsnitt jag tyckte extra mycket om var "Ku I Ka Pili Koko" (avsnitt 19). Under det avsnittet bjöds vi som mest på det som alltid gjort Hawaii Five-0 så bra - spänning, vänskap och lojalitet. Det enda jag saknat under säsongen, har varit humorn. Visst finns den där, men inte alls på samma sätt som tidigare. Dessutom har karaktärerna känts tråkigare och allmänt plattare än tidigare. Vänskapskretsen har dock ökat, och vi har dessutom fått se mer av Chin och Kono's personligheter, istället för bara deras polisarbete. Lojaliteten inom gänget i helhet har varit större än vänskapen mellan Steve och Danny som tidigare tagit upp större delen av avsnitten. I övriga säsonger har både Chin och Kono's karaktärer varit mer av "sido-karaktärer" som bara finns där för att förklara hur fallen går till. Denna säsongen har bevisat att det finns mer till dem än bara smarta hjärnor och tomma ord. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjSoozvlIXLAhVpGZoKHVwiAT8QjRwIBw&url=https%3A%2F%2Fvimeo.com%2F88407759&psig=AFQjCNF7CNjAFbOziOTjcbK0SE7-1_8nTw&ust=1456017194953906

När det gäller skådespelarna så måste jag faktiskt klaga lite, tyvärr. De är inte dåliga, det har de aldrig varit. Men! De flesta sdespelare som medverkar i serier brukar bli mer bekväma i sina roller för varje säsong, och på så sätt även bättre. Men i Hawaii Five-0 tycker jag snarare det verkar som att de börjar tröttna på sina roller. De är lite för bekväma i rollerna, vilket i stället gör att de inte anstränger sig fullt ut. Det är synd eftersom det även gör att kemin mellan karaktärerna svalnar lite, men samtidigt går det inte att hävda att skådespelarna inte har sina tillfällen då de presterar utomordentligt. Tidigare har jag främst gillat Scott Caan som skådespelare, men i denna säsongen tycker jag nästan att nykomlingen Chi McBride varit guldkornet i filmbesättningen. Det skadar ju inte heller att få återse honom på skärmen igen då jag inte sett något av honom sen den underbara Pushing Daisies fick sitt tvära slut.

För att sammanfatta säsongen så kan jag väl helt enkelt säga att jag verkligen gillade det på grund av att spänningen nu blivit som starkast, men det finns några detaljer som jag stört mig vilka alla tyvärr bidragit till att känslan försvunnit lite. Kemin mellan karaktärerna. Det känns som att de försöker, men inte riktigt lyckas eftersom de inte försöker tillräckligt. Jag ser dock väldigt mycket fram emot att fortsätta på nästa säsong då jag utan någon som helst tvekan kan säga att Hawaii Five-0 är min favorit när det gäller polisserier. Bortsett från fantastiska Sherlock såklart som kan vara en av de bästa serierna som någonsin gjorts. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwi1ybvilIXLAhVECZoKHfwdDO0QjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.cbs.com%2Fshows%2Fhawaii_five_0%2F&psig=AFQjCNHm-AkCq4DCuVFbcFRO2SUbMv9KtQ&ust=1456017168497974

Seriecitat: Psych

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwid8d7w_4vLAhWCECwKHSDbA9gQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fshawnspencerquotes.tumblr.com%2F&psig=AFQjCNFLe_E16lJ_Z-MOxl8CL-_NqG_2yA&ust=1456252079139419

onsdag 24 februari 2016

Filmquiz #17: En seriekaraktär

Killen vi ser på bilden nedan är givetvis Evan Peters. Men vad heter karaktären? Han har spelat många olika karaktärer i serien, men detta kanske ändå är den mest intressanta.

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjH34zExfTKAhVsCZoKHXqpCLgQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.fanpop.com%2Fclubs%2Ftate-langdon%2Fimages%2F33225320%2Ftitle%2F1x01-pilot-photo&psig=AFQjCNH1Mwqv71DglzJ_s_evms0Lg4sOhA&ust=1455446133681909

Vecka 8: Döden

Detta är ett samarbete med Felicia på FrökenTV, Sara på Seriereflektioner, Julia på Juliasnerdrom och Emelie på Gothamalley. Glöm inte kolla in deras inlägg angående temat! 

Veckans tema är Döden/Livet efter, och därför tänkte jag tipsa om tio filmer/serier som (till viss del) utspelar sig efter livet. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiStN_B1I7LAhVhDJoKHfKZBvkQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.liyuantv.com%2Fpoleera%2F121460.html&psig=AFQjCNHtpj05F-6oWfqWj1dahiGrluHwTg&ust=1456343517335291
The Five People You Meet In Heaven (2004)
Först ut har vi en miniserie som jag såg för inte alltför länge sedan, och som jag verkligen tyckte om. Serien är i två delar och känns snarare som en extra lång film. Jon Voight spelar huvudrollen som krigsveteranen Eddie, som i efterlivet får återuppleva delar av sitt liv samt träffa på människor han på ett eller annat sätt påverkat. Detta är en riktigt fin berättelse som jag rekommenderar starkt!

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwja8rTW1I7LAhXiJ5oKHbOQDlsQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fbystudiotv.blogspot.com%2F2006%2F02%2Fghost-whisperer-dead-mans-ridge.html&psig=AFQjCNF1avxmbYCy2c4rDftduYMV-kBVgQ&ust=1456343560774761
Ghost Whisperer (2005-2010)
Denna serie kollade jag ofta på när jag var yngre då den gick regelbundet på TV. Sedan dess har jag sett om första säsongen en gång, och jag tycker verkligen att detta är en fin serie. Den är på många sätt ganska ordinär och är inte precis en kvalitétsserie. Men samtidigt är den väldigt mycket mer känslosam än andra serier. Jag tror inte att jag någonsin tidigare har gråtit så mycket till en serie, och ja - jag har sett hela Lost, så det säger en del. Ghost Whisperer följer Melinda Gordon som har förmågan att tala med de döda. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwin5rn01I7LAhVhDJoKHfKZBvkQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.muse.ca%2Fen%2Fdead-like-me.aspx&psig=AFQjCNFTm54e0IiWKpMeaJByjo8ScklXVA&ust=1456343623554834
Mitt Liv Som Död (Dead Like Me, 2003-2004)
Ytterligare en serie som handlar om efterlivet, är underbara Dead Like Me. Trots det ganska deppiga temat, är detta verkligen en feel-good serie, och jag kan inte annat än att rekommendera den starkt. Väldigt underskattad serie där jag fortfarande grinar över dess tidiga nedläggning. Dead Like Me följer George (egentligen Georgia) Lass efter att hon dör och blir rekryterad som "grim reaper", d.v.s. en varelse som arbetar med att ta liv och föra över själarna till andra sidan.  

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjM8JaH1Y7LAhVLG5oKHVRCBFgQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.fanpop.com%2Fclubs%2Fbeetlejuice-the-movie%2Fimages%2F30941876%2Ftitle%2Fbeetlejuice-photo&psig=AFQjCNH7q2sm7SlqpfS4mnYuQJ7gAH8Ksg&ust=1456343662879634Beetlejuice (1988)
Tim Burton's Beetlejuice. Åh, Beetlejuice. Japp, jag älskar denna film. Jag älskar alla Tim Burtons filmer, men Beetlejuice är bara så bra, så speciell. Michael Keaton är perfekt i rollen som det otrevlige liket som av misstag blir väckt ur graven av ett nydött par som inte riktigt vet vad de håller på med... 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiT2rmn1Y7LAhVnYpoKHfO9Bk8QjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fpsimovie.com%2Fjust-like-heaven.html&psig=AFQjCNFUD9uWaZAAGPHvP4LROutwQ7_Qeg&ust=1456343730646474
Just Like Heaven (2005)
Just Like Heaven, ytterligare en film jag växt upp med och sett miljontals gånger. Härlig komedi med Mark Ruffalo och Reese Witherspoon, där sistnämnda spelar ett spöke som hemsöker sitt eget hem eftersom en ungkarl just flyttat in. Väldigt mysig film som passar de flesta. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwj5xrrG1Y7LAhVlP5oKHZ71DsoQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.aceshowbiz.com%2Fstill%2F00004084%2Fghost_town15.html&psig=AFQjCNFEKqOikGS7p5ofgNZTEbe2rCCWOg&ust=1456343795560082
Livet Från Den Andra Sidan (Ghost Town, 2008)
Ghost Town är en av Ricky Gervais komedier. Det är en sån film som går på TV jämt, som man helt enkelt får se vare sig man vill eller inte. Jag har sett den ett flertal gånger och det beror helt enkelt på att det inte funnits något bättre att titta på... Gillar man Gervais så är denna film ett tips - härlig komedi, dock inte så mycket mer än så. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwizqZ_R1Y7LAhWkJ5oKHbo5BIwQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.hbjzds.com%2F267122-corpse-bride.html&psig=AFQjCNGzxq2SCI7hJ6HvfWiXftlkyNS40Q&ust=1456343818175363
Corpse Bride (2005)
Ohja, klart att underbara Corpse Bride måste nämnas. Ytterligare en Tim Burton-komedi, ytterligare en av mina favoriter av regissören. Corpse Bride är animerad, och därför avviker den lite från resterande filmer/serier på listan, men den är trots allt minst lika bra. Bättre egentligen, detta är faktiskt min favorit av alla titlar på listan. Corpse Bride är bara en sån otroligt härlig film, och det jag älskar mest med den är hur de byggt upp de två olika världarna. Det är så omvänt från hur dessa världar vanligtvis presenteras i film och TV. Här har vi den levande världen - grå och dyster, alla är deppiga och ingen är särskilt trevlig. Allt handlar om pengar och makt. Sen så kommer vi till underjorden, de dödas värld där allting är jätte glatt. Folk sjunger och dansar, och har bokstavligen "the time of their lives". Fast i döden... I underjorden är det istället färgglatt och bara underbart. Man kan inte annat än att älska det. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwixj4Kv2I7LAhUoYpoKHXaiCfgQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fvariety.com%2F2013%2Ftv%2Fnews%2Fghost-tv-show-paramount-1200824051%2F&psig=AFQjCNFfe1aATPBSW0KPR7573zrYIFz1JA&ust=1456344381185199
Ghost (1990)
Ghost tipsade jag om förra veckan när det var alla hjärtans dag, men eftersom den ingår i temat så måste den nämnas. Underbar film. Drama, romantik, humor och allt annat vad man efterfrågar i en underbar film. Följer huvudkaraktären Sam efter att han dör i ett rån, men sedan måste hans ande försöka varna flickvännen Molly innan hon blir nästa offer. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjQua6O1o7LAhUGCpoKHRFiCYwQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Famihungry.com%2Fmovie-ed0e0c3b.html&psig=AFQjCNGP3Qp5lQM91o_ovylRQOxkzC-Hrw&ust=1456343946302421
Möt Joe Black (Meet Joe Black, 1998)
Möt Joe Black är en romantisk dramafilm som följer döden himself efter att han tar mänsklig form och sedan förälskar sig i en ung människokvinna. Detta är en film som passar er som gillar romantiska komedier. Jag gillade den, men en gång räcker för mig. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwj2vaea1o7LAhXDE5oKHTUHByQQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.amazon.com%2FThe-Lovely-Bones-Alice-Sebold%2Fdp%2F0316666343&psig=AFQjCNGUgzKECaloK0HflnQSsnAyNt278Q&ust=1456343971573468
Flickan Från Ovan (The Lovely Bones, 2009)
Flickan från ovan är en väldigt bra skildring av döden skulle jag säga. Inte för att jag vet hur det är... Men vi får här följa en ung flicka efter att hon blir mördad och sedan vakar över sin sörjande familj från andra sidan. Men samtidigt vill hon inget annat hellre än att se mannen som mördade henne, betala för vad han gjort.

Ytterligare ett tips är filmen What Dreams May Come med Robin Williams i huvudrollen, dock har jag inte sett den själv så kan därför inte ge den några lovord. Men jag har hört att det är en väldigt fin film, och den finns därför på min att-se-lista.

tisdag 23 februari 2016

Nytt inköp: Tarantino, Burton, Hughes & Allen

Idag fick jag hem två paket i brevlådan som jag beställde i slutet av förra veckan, ett från Discshop och ett från Cdon. Paketen innehöll:

PULP FICTION
Quentin Tarantino
1994
Blu-ray
Discshop 29 kr 



RESERVOIR DOGS
Quentin Tarantino
1992
Blu-ray
Discshop 29 kr



BEETLEJUICE
Tim Burton
1988
Blu-ray
Discshop 49 kr



THE BREAKFAST CLUB - 30TH ANNIVERSARY EDITION
John Hughes
1985
Blu-ray
Discshop 99 kr



MAGIC IN THE MOONLIGHT
Woody Allen
2014
Blu-ray
Cdon 79 kr





Totalt: 285 kr

Jag har ännu inte sett varken Reservoir Dogs eller Magic In The Moonlight, så det ser jag fram emot då båda dessa filmer är filmer jag velat se länge. Resterande var jag bara tvungen att införskaffa på blu-ray - det är ingen riktig filmsamling utan mina favoriter. Jag köpte även hem ytterligare några Pop! Vinylfigurer som är ytterligare en samling som långsamt växer sig större. Jag kanske lägger upp ett inlägg på min samling någon dag, det är ju trots allt filmrelaterat då jag endast köper filmrelaterade vinylfigurer. Denna gången blev det Tyrion Lannister och Jon Snow från TV-serien Game of Thrones som är mina två favoritkaraktärer från en av mina absoluta favoritserier.

måndag 22 februari 2016

DESSA GRABBAR
 

Hail, Ceasar! (2016)

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjMn-qP7InLAhXG_SwKHeAmDywQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.empireonline.com%2Fmovies%2Fnews%2Fgreet-new-hail-caesar-promos%2F&psig=AFQjCNFxUG0hqHbeZZBwlQs_I9f_HC2ztw&ust=1456178056407947

Hail, Ceasar! är en amerikansk komedi från 2016, med både manus och regi av bröderna Coen. Filmen hade svensk premiär i fredags och idag tog jag mig till biografen för att se, vad jag trodde skulle bli, den nya The Grand Budapest Hotel. Men när jag lämnade biografen kan jag inte direkt säga att det var den känslan jag fick av filmen. 

Hail, Ceasar! är en svår film att förklara handlingen till. Men jag ska göra mitt bästa. I denna nya komedifilm får vi helt enkelt följa huvudkaraktären Eddie Manix under år 1951, då han jobbar hårt för att se till att hålla alla skådespelare i schack. Men att hålla pressen borta medan skandalerna blir fler och fler, är inte det lättaste i 1950-talets Kalifornien. I rollerna ser vi bl.a. Josh Brolin, George Clooney, Tilda Swinton, Ralph Fiennes, Alden Ehrenreich, Scarlett Johansson och Channing Tatum - med något enstaka inslag från Frances McDormand och Jonah Hill (som verkligen inte förtjänar att vara med på framsidan då han var med knappt två minuter av hela filmen). 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjWjo6q-YnLAhWFVSwKHSP2BR4QjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fcollider.com%2Fchanning-tatum-george-clooney-jonah-hill-hail-caesar-interview%2F&psig=AFQjCNFnnSzWMT8owiUMfbndp9alJjwoEA&ust=1456181601248285

Jag är besviken. Sen jag såg trailern när den släpptes i höstas, har jag varit väldigt nyfiken på denna film och hade därför en hel del förhoppningar när jag gick in i biosalongen. Jag erkänner, på vissa sätt påminner filmen om Wes Anderson's fantastiska The Grand Budapest Hotel, men endast på grund av att båda filmerna är väldigt... skumma. Men skillnaden är bara att Wes Anderson gjort det så otroligt bra, medan det denna gången bara blev skumt, osammanhängande och värst av allt - humorn fanns inte där. Jag skrattade till en gång - under den enda scenen Frances McDormand medverkade i. Resten av filmen satt jag och väntade på att något roligt skulle hända, men nej. Istället blev det bara långtråkigt. Ändå är filmen bara 1 timme och 45 minuter lång. 

Jag är dock inte besviken på skådespelarna, de gjorde sitt bästa. Manuset hade dessutom kunnat bli väldigt bra - jag gillar idén. Men ändå blir det inte bra, och ärligt talat så förstår jag inte riktigt vad de ville säga med den här filmen. Vad var syftet? Tydligen inte humor i alla fall. Varje karaktär hade sin egen storyline och ingen av dem fick ett ordentligt avslut. Få av dem kunde kopplas ihop med en annan storyline, vilket gjorde att filmen kändes osammanhängande. När eftertexterna började rulla kunde jag inte annat än att undra vad sjutton jag just vittnat. Jag måste säga att jag är extremt nyfiken på vad bröderna Coen tänkte när de skrev detta manus. Vad skådespelarna tänkte när de läst manuset och accepterat rollerna. På något sätt känns det som att jag måste ha missat något, något som förklarar allt, men vad i så fall? Sällskapet jag hade med mig kände precis som mig, så har jag missat något så är jag inte ensam. 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwiSoKmS-YnLAhUIZCwKHY5YCRsQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.hailcaesarmovie.com%2F&psig=AFQjCNFQlFl9HS7_8LPptQR-GT4RiXAMdA&ust=1456181551347735

Det finns dock ingen tvekan om att det finns en dold charm i filmen, vilket höjer betyget lite. Även om ingenting i hela filmen verkar vettigt, så blir man ändå underhållen. Vi får oss en vacker syn på femtiotalet, och trots den ganska usla handlingen, gillade jag karaktärerna väldigt mycket. Men eftersom det fanns så pass många, så syntes varje karaktär ytterst lite. Min favorit var DeAnna Moran, spelad av ingen mindre än Scarlett Johansson, men även hon medverkade ytterst lite och hade en ganska kass storyline. 

Hail, Ceasar! gjorde mig besviken på flera nivåer, jag kan säkert säga att jag inte fick vad jag hade förväntat mig. Men charmen vi kan hitta i filmer som The Grand Budapest Hotel, syns även i Hail, Ceasar!. Dock kunde jag själv inte hitta någon större humor i filmen, vilket gjorde den ganska långtråkig. Och eftersom det inte heller fanns något alls som förde storyn framåt, blev jag till slut irriterad. Men tack vare härliga karaktärer, ett glatt femtiotal och bra skådespelare, blir detta ändå en film värd att se för den som inte bryr sig om varken humor eller ett sammanhängande manus. Gillar du Coen's Burn After Reading så kan jag även tänka mig att du skulle tycka om Hail, Ceasar!. Jag har ju trots allt läst en del bättre recensioner om filmen, så det kan också hända att detta helt enkelt inte var min typ av humor.

BETYG: 5/10 

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=imgres&cd=&cad=rja&uact=8&ved=0ahUKEwjDhsPR-YnLAhXGfiwKHV26AysQjRwIBw&url=http%3A%2F%2Fwww.sf.se%2Ffilmer%2FHail-Caesar%2F&psig=AFQjCNF2V3DZNayUr3N7x9iN6kZ99riP7g&ust=1456181683876585