Nu var det slut… Femte säsongen är också den sista av Being Human, och på bara dessa 6 avsnitt har man fått så otroligt mycket som tittare. Först och främst måste jag säga att Being Human, serien i helhet, har verkligen imponerat mig. Den är så mycket bättre än vad jag hade förväntat mig – alla fem säsongerna. Den har precis lagom avsnitt för min del (det var vad jag tyckte innan i alla fall, men nu när det är slut hade jag verkligen inte klagat på fler!), men att få så mycket på så pass korta säsonger visar ändå att manuset håller och att karaktärerna är suveränt skrivna. Being Human är utan tvekan en serie jag rekommenderar och så här i efterhand kan jag säga rakt av att den kan räknas med som en av mina favoritserier. Kanske till och med inom topp 5.

Observera att det finns en hel del spoilers under det grön-markerade. Har du sett serien eller vill läsa ändå - be my guest. But you've been warned...

Jag är så besviken. Nej, inte på serien eller avslutningen för jag älskade det mesta! Men på att det bara fanns 6 avsnitt. Det var nämligen så att jag av någon anledning var helt inställd på att det skulle finnas åtta avsnitt, så när det sjätte (och sista) avsnittet tog slut och jag insåg att det verkligen var slutet, så kände jag mig inte alls redo. Jag som gått och trott hela avsnittet att detta bara var ett riktigt spännande mitten-avsnitt!

Det finns en sak till som jag var något besviken över och det var att originalcasten inte kom tillbaka. Jag vet att det inte var en så stor chans att vi skulle få träffa dem igen, men ändå. Det skulle verkligen ha fullbordat serien, att få se de en sista gång i sista avsnittet, även om det bara var för några minuter. Så det tycker jag verkligen var jätte synd, att vi inte fick se något av dem. Men de nämndes i alla fall av Hal, det är alltid något! 

Det bästa av allt, som verkligen både imponerade mig och gjorde mig riktigt glad, var hur det slutade för Hal, Tom och Alex. Jag syftar självklart på att de blev människor igen! Woho!! Det var verkligen ett värdigt slut. Nu vet man att de kommer leva normala och bra liv. Vi vet att Hal inte kommer döda igen, Alex kan äta igen och träffa sin familj och leva sitt liv. Vi vet att Tom aldrig längre kommer behöva oroa sig för att skada någon och låsa in sig själv. Och framförallt så vet vi att Alex och Hal kommer bli ett perfekt, och hyfsat normalt par!

Säsongen har verkligen bjudit på spänning, åtminstone nu i slutet. Kanske började en aning segt, men jag har i vart fall ändå njutit av varje avsnitt. Hela djävulen-storyn har verkligen varit spännande, och jag måste säga att de valde den perfekta skådisen för att spela honom!

Jag måste också säga att jag fullkomligt älskar Alex! Hon var det perfekta tillskottet till gänget och hushållet. Tuff, kaxig och skotte, bättre blir det inte!


Nu när serien är slut tänkte jag gå vidare till att snacka lite om serien i helhet. Jag tycker verkligen om Being Human. Varje avsnitt har bjudit på något nytt och jag har aldrig för en sekund tröttnat! Karaktärerna är helsköna – George med sin komiska nördhet, Annie med sin charm, Mitchell med hans gudomliga hår, Nina med hennes förmåga att alltid säga rätt saker, Tom med sina söta kommentarer, Hal med sin perfekta dubbelpersonlighet, Alex med hennes kaxiga sätt och riktigt snygga frisyr. En blandning av perfektion helt enkelt, bättre kan jag inte förklara det.

Av alla karaktärer är det omöjligt för mig att välja bara en favorit, eftersom de alla är så otroligt perfekta. Men den som är mest speciell och som verkligen alltid lyckas sätta ett leende på mina läppar, är Annie. Hon lyckas alltid göra varje situation till en skrattfest, så länge hon har alla sina vänner vid sin sida. Hon är perfekt på alla sätt tänkbara.

Serien har bjudit på drama, spänning, action, våld och komedi. Övernaturligt har en stor roll i serien, vilket gör att den alltid lyckas överraska oss. Serien har en väldigt speciell charm i sig och samtidigt lyckas den hålla spänningen på topp nästan jämt.

För den som undrar så har jag absolut inga planer på att se den amerikanska versionen av Being Human. Jag tror inte för en sekund att den kommer lyckas mäta sig upp till den brittiska versionens grymhet, vilket i så fall endast kommer att resultera i en stor besvikelse. Jag är inte den som normalt sett brukar döma en serie innan jag sett den, men jag känner bara inte alls för att riskera att förstöra synen jag redan fått av Being Human.

Tydligen finns det även en spin-off serie vid namn Becoming Human där vi får följa Adam efter att han åker iväg till college och försöker hålla sig borta från blod. Jag vet inte om jag kommer se den, men inte än på ett tag i alla fall. 

Being Human är säkerligen en sådan där serie som man antingen älskar eller inte alls fastnar för, beroende på vad man gillar för typ av genrer. Men jag som inte alls trodde att jag skulle fastna för detta, har verkligen njutit av alla fem säsonger och kallar serien numera en favorit. Detta är ett bevis på att den är värd att ge en chans. Being Human finns att se på bland annat Netflix, där alla fem säsonger ligger ute. Men observera att detta är den brittiska Being Human (U.K), inte den amerikanska (US.).

Being Human är en riktig hjärtekrossare, men också en riktig glädjespridare. Jag har skrattat och gråtit och älskat varenda minut av det. 


Tillägg efter en hemsk/fantastisk/häpnadsväckande realisation:
OMFG! Jag har totalt missuppfattat slutet. Jag undrade när jag såg sista scenen, var alla grejerna från drömmarna kom ifrån (t.ex. Toms pappersvarg på byrån), och tack vare internet har jag insett att det faktiskt betydde mer än vad jag först trodde…! Tyckte också att det var konstigt att de inte dog, som de skulle ha gjort av ritualen. Jag som trodde de skulle leva lyckliga i alla sina dagar, men i själva verket visade det sig att det bara var ännu ett av djävulens trick! Antar att det var en cliffhanger trots allt då, bara att jag var för dum för att fatta det på egen hand… No, nu kan jag ju inte vara lugn längre. Jag som var så nöjd med slutet! Utan en fortsättning betyder detta ju att de kommer vara fast i den där drömmen för evigt. Det kanske är bra för dem, men inte för resten av världen som kommer hamna i spillror. Usch, vad sur jag blev nu. Var bara tvungen att lägga till detta efter min lilla realisation. 

Det är ganska genomtänkt ändå… Så på sätt och vis är jag nästan ännu mer imponerad av slutet nu. I och för sig – varför måste alla serier/filmer sluta lyckligt? Kan det inte få sluta med en cliffhanger eller med ett öppet avslut så att varje tittare får avgöra själv vad de tycker känns bäst att tro på? Det är ju ungefär vad som hände för de gamla karaktärernas avslutning. Hur som helst så tänker jag i alla fall fantisera om att Hal, Tom och Alex lever lyckliga i alla sina dagar, även om det råkar vara så att de är fast i en overklig dröm där djävulen kontrollerar allt…