
Nu har jag sett klart alla åtta avsnitt av den fjärde säsongen av den brittiska TV-serien Being Human. Men vad ska jag säga egentligen? Det finns så mycket att säga och jag har så otroligt blandade åsikter om allt som hänt. Wow.
Observera
att det finns en hel del spoilers under det grön-markerade.
Shit.
Jag vet helt ärligt inte alls vad jag ska säga. Wow. Och Buhu. Jag är
så himla imponerad av denna serien. Både positivt och negativt. Om det
nu är möjligt att vara negativt imponerad… Men ja, nu säger vi att det
är det. Det är inte många serier där de vågar ta risker på det här
sättet, där de plötsligt bestämmer sig för att bara ta död på alla sina
karaktärer när det bara finns tre (fyra med Nina) huvudkaraktärer. Det
är som att ta död på Sam och Dean i Supernatural, och ersätta de med två
helt nya ansikten. Och som sagt, jag är faktiskt mäkta imponerad. Över
att de faktiskt har lyckats. Man tänker att Supernatural utan Dean och
Sam skulle vara en totalflopp, samma sak kände jag i första avsnittet av
denna säsongen. Men efter alla åtta avsnitt så skäms jag nästan över
att erkänna att jag faktiskt tycker att de gjort det bra. Hur mycket jag
än saknar Mitchell, George och Nina, så finns det inte en chans att jag
lägger ner denna serien, för den håller precis samma kvalitet med de
nya karaktärerna. Och de nya är både intressanta och komiska. Alla
scener mellan Tom och Hal har ju fått mig att skratta högt. Och det
uppskattas alltid från min sida! Har alltid undrat varför Being Human
ibland blivit klassificerad som komedi när den utan tvekan innehåller
mycket mer blod, våld och drama än komedi. Självklart har vissa scener
alltid varit underhållande, Annie är ju helskön och har alltid varit
det, men ändå. Jag anser att komedin verkligen har blivit större denna
senaste säsongen, och nej, det är ingen sån där dålig komedi som gör att
serien känns löjlig. Tvärtom, komedin stärker serien och gör att
karaktärerna känns mer mänskliga än vad de kanske egentligen är.
Tom
har vi ju fått träffa redan förra säsongen, men då var han totalt
ointressant i mina ögon. Han har ju alltid varit snäll och så, men jag
såg aldrig riktigt syftet med att ha honom som en regular. Förrän han
faktiskt blev en regular. Och förrän Hal kom in i bilden. Tillsammans
utgör de ett perfekt team. Det känns lite som George och Mitchell all
over again. En varulv, en vampyr som båda hatar varandra, men ganska
snart lär sig att faktiskt bli bästa vänner. Aww. Lite bromance skadar
aldrig.
Jag
gillar att de introducerar nya karaktärer ganska långsamt, det gör det
lättare för oss att älska dem. Som Tom som blev introducerad till serien
redan när George, Nina och Mitchell levde. Och nu blev Alex
introducerad innan Annie dog, så att vi även fick ett litet smakprov på
henne. För hon kommer garanterat vara en regular hädanefter (har redan
sett henne på flera posters/bilder till serien). Och jag måste säga att
jag COMPLETELY LOVE HER! Hon verkar både badass och smart. Tuff men
trevlig. Rolig och intressant. Och jag älskar hennes frissa! Och
framförallt – ser vi inte en liten gnista där mellan henne och Hal?
Jodå, det inbillar jag mig inte.
Det
var intressant att vi fick se lite av framtiden också, och inte bara
flashbacks. Jag får väl erkänna att jag inte riktigt litade på Eve till
en början (d.v.s. den vuxna Eve), kändes hela tiden som att hon hade
något annat motiv än att bara rädda världen. Men obiously så hade jag
fel och hon visade sig vara renhjärtad rakt igenom, vilket är en stor
lättnad. Även om det gjorde att Annie lämnade oss… Men! Guess what?! Hon
fick träffa sin familj igen!!!!!!! YEY. Och med familj menar jag
självklart våra älsklingar George och Nina. Jag hoppas på Mitchell
också, men vet ju inte riktigt om han hamnade i efterlivet då han var
vampyr. Och dessutom en mördare, så han kanske är i helvetet eller nåt…
Men ändå, hennes leende när hon tittade in genom dörren. Aw. Så.
Vackert. Önskar bara att vi hade fått sett dem också. Okej, seriöst.
Känslan man fick när Eve sa: ”Go on, they’re waiting for you.”, Annie svarar “Who?” och Eve säger “Who do you think?”
och ler mot henne. Aw. Igen. Hoppas hoppas hoppas vi får någon typ av
SYNLIG reunion i slutet av nästa säsong. Med alla originalcasten. Mums,
jag längtar. Men kanske inte borde hoppas på för mycket, men vad ska man
göra. Jag kan inte hjälpa det, hoppas man så hoppas man!
En
sak jag måste nämna att jag var väldigt orolig för innan jag satte på
denna säsong, var hur det skulle bli med Annie nu när Mitchell var
borta. Jag var rädd att Mitchell skulle bli ersatt istället för att bli
ihågkommen. Det värsta man kan göra efter att ha tagit död på en älskad
karaktär, är att skapa ett nytt kärleksintresse för karaktärens partner.
Så kort sagt, jag är oerhört lättad över att Annie inte träffade någon
ny. Det kommer alltid vara Mitchell och Annie.
Jag
ser som vanligt fram emot att se nästa säsong enormt mycket, och hoppas
bara på en lika bra säsong som alla tidigare! Och såklart, på en sak
till som jag skrev ovan… Men bara åtta avsnitt kvar nu! Hur ska detta
sluta? Det ska jag ta reda på så snabbt jag bara kan.
Och jag säger som jag sagt förut. Being Human (U.K) – STOR REKOMMENDATION. Underbar serie.


Detta underbara filmklipp är mitt sätt att låtsas som att 3x08 och 4x01 aldrig hände. Hittills funkar det bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar