Being Human: Säsong 2

Säsong 2 av Being Human är en av totalt fem säsonger och innehåller 8 avsnitt på cirka 55 min per avsnitt.

Observera att det finns några mindre spoilers under det grön-markerade.

Säsong 2 var inte riktigt lika bra som den första säsongen, men spänningen har ändå lyckats hålla i sig. Det jag tror framförallt gjort denna säsong något sämre är att karaktärerna känts annorlunda. Något mindre mänskliga. Nu i slutet på säsongen kom jag på mig själv med att tänka att, om det hade varit jag, om dessa varelser hade funnits i verkligheten så hade jag inte tvekat en sekund på att låta vampyrerna brinna. Inte ens Mitchell förtjänar att leva, han är verkligen ett monster. Självklart gillar man honom eftersom han har en mänsklig sida, och verkligen försöker bättra sig. Men de gångerna han inte lyckas med det, utan dödar massor med oskyldiga människor – då är han faktiskt ett monster. Sorry Mitchell, men tågpassagerarna? Vad skulle det vara bra för? Men nu när den riktiga Mitchell är tillbaka så kommer han nog inte glömma det i första taget.

Jag gillade aldrig varken Lucy eller Sam. George ska ju vara med Nina! Synd att hon var borta så stor del av säsongen, men glad ändå att de hittade tillbaka till varandra mot slutet igen. Och Lucy, usch. Fattar inte varför Mitchell kunde förlåta henne så lätt, och sen bli så upprörd när hon dör. Hon förtjänade det! Okej, som jag skrev ovan så förstår jag ju varför hon gjorde som hon gjorde, men att lura honom till att lita på henne först? Det är lågt, Lucy.

Så… Till vår kära Annie. Jag tvivlar inte en sekund på att de kommer få tillbaka henne. Så jag är inte direkt orolig, men samtidigt är det ju inte kul att ha henne i en liten TV-skärm hela nästa säsong om det nu blir så. Jag vet att hon kommer tillbaka, men frågan är bara när.

Har egentligen inte mycket mer att säga. Ska självklart titta vidare och se vad som händer nu. Men jag hoppas på en förbättring inför säsong 2, framför allt med karaktärernas personligheter som skulle kunna bli något roligare!